/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/vt2008/lars_ernsater_1_0408.jpg
Lars Ernsäter, LO.

Den borgerliga regeringens jobbpolitik har positiva effekter på låginkomsttagare. Men för medel- och höginkomsttagare får avdraget en oönskad politisk effekt.
– Det blir inte lönsammare för dem att arbeta mer. Tvärtom tjänar de mer pengar när de jobbar lika mycket som tidigare, något som gör att en del väljer att jobba mindre, förklarar LO-ekonomen Lars Ernsäter.

Det så kallade jobbavdraget, som infördes för ett drygt år sedan, har i kombination med den sänkta arbetslöshetsförsäkringen sänkt den lägsta lön som en individ accepterar för att ta ett arbete, en effekt regeringen var ute efter.

Svag punkt i reformen
Ändå döms reformen i dag, tisdag, ut i en artikel på Dagens Nyheters debattsida.  Fyra nationalekonomer, knutna till Konjunkturrådet vilket drivs av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS), som ser det som en stor nackdel att medel- och höginkomsttagares marginalskatt inte trappas av när deras inkomster ökar. Vilket i praktiken innebär att de grupperna inte tjänar lika mycket eller alls på att jobba mer än tidigare.

Enligt skribenterna innebär jobbskatteavdraget att statskassan går miste om 50 miljarder kronor i skatter varje år. Om regeringen i stället hade sänkt den statliga skatten skulle bortfallet av skatteintäkter bara ha blivit hälften så stort, skriver nationalekonomerna på Dagens Nyheters debattsida.

Valde bort amerikansk modell
– Redan 2005 hade SNS skatter som tema och föreslog då en annan typ av skatteavdrag, som finns i USA och Storbritannien. Det är ett förvärvsavdrag som är mer riktat och till exempel vänder sig det mot ensamstående mödrar, säger Lars Ernsäter.

En modell som Sverige valde bort delvis eftersom det gör det svårt för den som efter ett tag fasas ur systemet.

– Det blir stora marginaleffekter för den ensamstående mamma som kommer in på arbetsmarknaden tack vare bidraget men sedan jobbar så mycket att hon mister det om hon ökar mer i takt, förklarar Lars Ernsäter.

Ladda ner: hela Konjunkturrådets rapport "Vägar till full sysselsättning" (pdf-fil)