Äntligen siffror om resursneddragningarnas konsekvenser
Peter Fredriksson och Björn Öckert vid Uppsala universitet visar i sin rapport "Hur mycket påverkas studieresultat av resurser?" att färre lärare i skolan ger sämre studieresultat.
De har jämfört kommuner som har dragit ner mycket på resurserna i skolan under 1990-talet med kommuner som har dragit ner lite. I kommuner som har dragit ner mycket på antalet lärare har eleverna fått sämre slutbetyg i årskurs 9 än i andra kommuner.
Den genomsnittliga kommunen har minskat antalet grundskollärare från 9,1 till 7,7 per hundra elever, vilket medfört att eleverna i snitt fått 1,2 procentenheter sämre betyg. Pojkarna har även fått sämre resultat på den teoretiska delen av mönstringsprovet före militärtjänsten. Denna effekt är mer än dubbelt så stor som effekten på betygen.
År 1991 blev kommunerna huvudmän för skolan. Grundskolan gick då från ett enhetligt system med öronmärkta statsbidrag, till ett system där kommunerna friare kan besluta om skolans utgifter och antal lärare. I rapporten undersöks om förändringarna i studieresultat i olika kommuner samvarierar med den förändrade resurstilldelningen. Analysen tar också hänsyn till bland annat genomsnittsinkomst i kommunen, andelen utlandsfödda elever och andelen högutbildade föräldrar. Neddragningarna i skolan tycks ha påverkat till exempel barn till högutbildade och utlandsfödda barn lika mycket.
Ladda ner rapporten som PDF
Ladda ner en sammanfattning av rapporten som PDF
Gordana Malesevic
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktörn