EU slår ner på Byggnads blockad

Bilden är tagen i december 2004 när Byggettan blockerade bygginfarten för de lettiska byggnadsarbetarna på företaget Laval un Partneris arbetsplats. Foto Claus Gertsen/Scanpix.

Byggnads har förlorat i EU:s domstol. Blockaden av det lettiska företaget Laval år 2004 var ett hinder för friheten att erbjuda tjänster. Blockaden var inte motiverad med hänsyn till arbetstagarna.

Den första tolkningen av domen i Lavalmålet från EU:s domstol är att Byggnads råkat ut för ett bakslag. Också lex Britannia i svenska medbestämmandelagen ses som diskriminerande.

EU:s domstol dömer därmed ut den svenska modellen att  stridsåtgärder kan tas till mot ett utländskt kollektivavtal utan hänsyn till dess innehåll. Det är en diskriminering utifrån nationell tillhörighet, enligt domen, att utländska kollektivavtal  i själva verket jämställs med att det inte finns något avtal alls.

Domarna vänder sig också mot innehållet i Byggnads kollektivavtal för att det innehåller mer än vad utstationeringsdirektivet reglerar.  Eftersom avtalet inte innehåller minimilöner kan Byggnads inte ta strid för löner som ligger på svensk nivå. Hans Tilly, Byggnads ordförande, medger att det är möjligt att avtalet måste skrivas om.

Domarna i Luxemburg anser att de skäl som Byggnads anfört för stridsåtgärderna inte har någon bäring när det gäller hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa på det sätt som beskrivs i EU:s fördrag.

Domstolen har besvarat två frågor från svenska Arbetsdomstolen (AD). De sändes från AD tidig höst år 2005 efter lång fundering över formuleringen. Drygt två år senare har domarna i Luxemburg bestämt sig. EU:s domstol har fattat beslut i ett mål som handlar om att skydda den fria rörligheten mot alltför stora ingrepp. Den handlar om att företagen inom EU ska kunna röra sig fritt över gränserna.

Handlar om balans
Men det är de ländernas lagstiftning och kollektivavtal som gäller där arbetet utförs, enligt utstationeringsdirektivet. Den balansen mellan den fria rörligheten och de utländska arbetstagarnas rätt till samma löner och villkor som värdlandets målet handlar om.

Det var i slutet av 2004 som Byggnads blockerade skolbygget i Vaxholm. Lettiska företaget Laval un Partneri vägrade teckna svenskt kollektivavtal och höll ett lettiskt avtal framför sig som, enligt Byggnads, var sämre än det svenska.

Laval tvingades dra sig tillbaka efter det att också Elektrikerfacket genomfört sympatiåtgärder. Svenska Arbetsdomstolen (AD) valde att skicka målet till EU:s domstol för ett avgörande.

Komplexa frågor
Är det förenligt med EU:s fördrag om fri rörlighet för tjänster och förbud mot diskriminering på grund av nationalitet att facken genom blockad försöker få utländska företag att teckna kollektivavtal, trots att det saknas bestämmelser om löner i den svenska utstationeringslagen?

Så löd, kortfattat, en av frågorna som AD skickade vidare till EU:s domstol. Den andra handlade om lex Britannia, som är en del av medbestämmandelagen. Kan utländska företag utsättas för stridsåtgärder som är förbjudna att vidta mot svenska företag, var innehållet i den frågan.

AD frågade därför om EU:s fördrag är ett hinder mot att tillämpa lex Britannia. I dag, tisdag, kom svaret från domarna i EU:s domstol i Luxemburg.

FAKTA: Från upphandling till AD-dom
Maj 2004: Vaxholms kommun ger uppdraget att renovera Söder­fjärdsskolan till lettiska Laval un Partneris svenska dotterbolag Baltic Bygg.

September 2004: Byggnads slutförhandlar med det lettiska bolaget. Men det blir ingen uppgörelse.

Oktober 2004: Laval tecknar ett kompletterande kollektivavtal med lettiska byggfacket. Bygg­ettan varslar om blockad.

November 2004: Den 2 november försätts Lavals arbetsplats i blockad. Laval vägrar att teckna svenskt kollektivavtal.

December 2004: Medlare misslyckas med att lösa konflikten. Elektrikerförbundets sympatiåtgärder träder i kraft den 3 december. Några dagar senare stämmer Laval Byggnads för otillåten stridsåtgärd till Arbetsdomstolen (AD). Den 22 december meddelar AD att stridsåtgärderna är tillåtna.

Februari 2005: Laval lämnar skolbygget efter 101 dagar med Byggnads blockad.

April 2005: AD begär ett förhandsavgörande från EU:s domstol om huruvida blockaden var förenlig med fördragets fria rörlighet av tjänster och förbudet mot diskriminering.

Maj 2005: LO-Tidningen avslöjar att Svenskt Näringsliv betalar Lavals advokat- och rättegångskostnader.

September 2005: Frågorna till EU:s domstol skickas för avgörande.

Maj 2007: Generaladvokaten Paolo Mengozzi kommer med sitt förslag till dom.

December 2007: Den 18 december kommer domen från EU:s domstol i Luxemburg, svaret på AD:s frågor. Byggnads stridsåtgärder och delar av kollektivavtalet döms ut.

År 2008: AD väntas komma med sin slutgiltiga dom.

Tidigare artiklar:
Läs också: artikeln "Arbetsrättsexpert fasar lönedumpning", 28/12 2007
Läs också: analysen "EU-domen ett nederlag för Sverige", 19/12 2007

Läs också: artikeln: "Avvisar fackens krav på lagändring", 18/12 2007
< /a>Läs också: artikeln "Domen innebär apartheid", 18/12 2007
Läs också: artikeln "Ett skott mot den svenska modellen", 18/12 2007

Läs också: artikeln "EU-beslutet kan påverka strejkrätten", 7/12 2007
Läs också: artikeln "Strejkrätt ställs mot fri rörlighet", 7/12 2007

Läs också: artikeln"Facket får stöd för Vaxholmsblockad", 23/5 2007
Läs också: artikeln "Kollektivavtalen ska inte utnyttjas", 23/5 2007
Läs också: artikeln "Försiktig optimism i toppen", 23/5 2007

Läs också: artikeln "Krav på minimilöner i EU:s domstol", 9/1 2007
Läs också: artikeln "Vaxholmsmålet avgörs", 21/12 2006
Läs också: artikeln "Målet kommer upp i januari", 1/12 2006
Läs också: artikeln "Långdragen process väntar", 20/11 2006

Tips! Fler artiklar om Vaxholmsmålet hittar du i vårt arkiv. Sök via länken i högra hörnet på sidan.