Sjuka bör själva betala mer av vad vården kostar, och tandvården bör inte subventioneras mer. Det skulle gynna handeln med offentliga tjänster, enligt en ny regeringsrapport.
 
I en bilaga till regeringens långtidsutredning presenteras en rad kontroversiella framtidsvägar för den offentliga sektorn. Fler privata entreprenörer, fler servicecheckar till människor så att de själva kan välja vårdinrättning, är några av förslagen. Liksom att låta människor betala en stor del av den vård, utbildning och omsorg som de själva förbrukar.

Enligt utredningens projektledare Richard Murray, chefekonom på Statskontoret, skulle människor mer medvetet välja de billigare alternativen om de fick betala en större del av vården själva – och till exempel åka till Polen om det var billigare där. Det i sin tur skulle öka trycket på att göra svensk vård billig och effektiv.

Kontroversiell fråga
– Socialförsäkringssystemet döljer prisskillnaderna. Ska man göra något åt det måste vi ha en ökad grad av egenfinansiering. Men visst är det politiskt kontroversiellt, säger han.

– Men jag tror att vi kommer att få se ökade inslag av egenfinansiering helt enkelt därför att den offentliga inte rår med en ökad volym och ökade åtaganden.

Både regering och opposition har lovat ökat stöd inom tandvårds­försäkringen. Enligt Richard Murray är det fel väg om man vill öka
tjänstehandeln.

– Tandvårdsförsäkringen täpper igen incitament om folks tandvård i högre utsträckning betalas av den offentliga sektorn. Där kan man säga att vi går åt fel håll.

Vilka är då vinsterna med att folk får betala mer själva?

– Ökad konkurrens. Och om utländska företag etablerar sig i Sverige så går det att stärka konkurrensen ytterligare och det är viktigt. Man öppnar också för en rörligare arbetsmarknad över gränserna.

Ökad upphandling och fler privatiseringar är andra vägar för att effektivisera handeln med offentliga tjänster, enligt utredningen. Richard Murray pekar på att länder som Tyskland och Holland har betydligt högre andel av vård och omsorg utlagd på
entreprenörer.

I dessa länder är dock många av entreprenörerna stiftelser, ofta religiösa, som för statens räkning och för statliga skattepengar sköter vård och omsorg. Vårdinrättningarna drivs inte av vinstintresse. I Nederländerna finns också en lag som förbjuder privata företag att ta ut vinst på skattefinansierad vård.

Inte rätt väg
Det är dock inte sådana system som utredningen vill se. Att förbjuda vinst hämmar i stället utvecklingen, hävdar den.

– Debatten om vinster i vård och utbildning har naturligtvis gjort att utländska företag har dragit öronen åt sig, säger Richard Murray.

I Sverige har medier under hösten rapporterat om friskolor som lyckats göra mångmiljonvinster genom att skära bort sådant som läroplaner inte tvingar dem till, som regelbunden gymnastik, och genom att skära ned på antalet lärare.

– Utbildningsföretagen i Sverige gör stora vinster, men vilka slutsatser ska man dra av det? Det visar i alla fall att man kan driva de här verksamheterna kostnadseffektivare än vad man gör i dag, säger Richard Murray.

Liksom i övriga bilagor till Långtidsutredningen står rapportförfattarna själva för alla slutsatser. Långtidsutredningens slutrapport läggs under hösten 2008.

Ladda ner: hela Långtidsutredningens "Tjänster utan gränser?" (som pdf-fil)