Datainspektionen avgör inom kort om Byggnads har rätt att hantera oorganiserades löneuppgifter. Både detta beslut och domen i Lavalmålet kan göra det svårare att granska om seriösa löner betalas, enligt Byggnads ordförande Hans Tilly.

Möjligheten för Byggnads att ta strid för kollektivavtal och löner kan komma att inskränkas när EU:s domstol i Luxemburg kommer med domen i Lavalmålet nu på tisdag. Men också Datainspektionen (DI) kan göra det svårare att kontrollera alla arbetares löner. DI ska bestämma om Byggnads har rätt att behandla uppgifter om oorganiserades löner – eller om det är en kränkning av den individuella integriteten som regleras i personuppgiftslagen (PUL).

– Det är första gången vi beslutar i ett löneärende som regleras i ett kollektivavtal, säger Hélène Samuelsson, jurist och handläggare av ärendet på DI.

Kan vara olagligt
Trots att Sveriges Byggindustrier i ett kollektivavtal i våras gick med på att lämna över uppgifter också om oorganiserades löner så kan det vara i strid med lagen att Byggnads hanterar dem.

Beslutet presenteras sannolikt före jul. Det hoppas Hélène Samuelsson. DI har begärt yttranden två gånger från vardera parten, eftersom det är en principiellt viktig fråga. Hélène Samuelsson berättar att en anonym person skickade in anmälan dagen efter det att avtalet mellan Byggnads och Byggindustrierna skrevs under.

Redan 2001 fick DI en förfrågan från Sveriges Byggindustrier om det var förenligt med PUL att Byggnads hanterar löneuppgifter från oorganiserade. Då gav DI enbart allmän rådgivning, och meddelade inte direkt vad som gällde.

– Men den här gången tar DI ställning, säger Hélène Samuelsson.

Har tillit
Byggfackets ordförande Hans Tilly är inte orolig utan tror på framgångar både i EU:s domstol och hos DI.

– Byggnads har inte svårt numera att teckna avtal. Det stora problemet är att många inte följer dem. Därför är det viktigt att vi kan kontrollera allas löner – annars tar de oseriösa företagen över, säger Hans Tilly.

För två år sedan utredde Birgitta Nyström, professor i civilrätt vid Lunds universitet, om det gick att ändra medbestämmandelagen så att parterna på arbetsmarknaden fick laglig rätt att gå in och kontrollera att företagen följde avtalen.

– Jag kom fram till att oorganiserades löneuppgifter inte är så känsliga att de inte kan hanteras av facken. Därför ansåg jag att en sådan kontroll inte står i strid med PUL. Men rättsläget är definitivt inte klart, säger Birgitta Nyström.

Om Byggnads kan visa att det också ligger i de oorganiserades intresse att inte få lön som är lägre än avtalet, och i ett allmänt intresse att bekämpa social dumpning, har Birgitta Nyström svårt att tänka sig att facket bryter mot lagen. Hennes statliga utredning ledde inte fram till någon lagändring.

FAKTA: Lagen kom 1998
Syftet med personuppgiftslagen från 1998 är att ”skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter.” Datainspektionens beslut går att överklaga till länsrätten.

Läs också: mer om PUL på Datainspektionens hemsida