ANALYS. Den omstridda och omdebatterade KI-prognosen för löneökningarna de kommande tre åren har fått förnyad aktualitet. Det gäller de besvärliga förhandlingarna om lärarlönerna.

De två samförhandlande lärarfacken kräver löneökningar på 4,6 procent med motivet att just den löneökningstakt är vad Konjunkturinstitutet (KI) prognostiserat för arbetsmarknaden som helhet de kommande tre åren.

Men övriga tjänstemannaförbund, med Sif och HTF som några exempel, har slutit avtal där de avtalade löneökningarna slutar på 10,2 procent över tre år. Detsamma gäller nästan alla LO-förbund med några få undantag – de lägst avlönade.

Det ändrar dock ingenting för lärarna. Löneökningar i paritet med det prognostiserade snittet för arbetsmarknaden är det minsta lärarna kan tänka sig i fortsättningen. Besvikelsen över de gångna årens löneutveckling är utbredd och kraven på en lönemässig återhämtning är starka.

Medlare på gång
Tydligast manifesteras beslutsamheten i att förbunden redan talar om risken för konflikt under vårterminen. Att medlare kallas in för att lotsa arbetsgivarna i Sveriges Kommuner och Landsting och lärarfacken fram till arbetsfred och avtal är därför inte överraskande. Avståndet mellan krav och bud är betydande.  Stiltjen i förhandlingarna har som en följd av det varit uppenbar under många månader. Avtalet löpte ut redan i somras.

Till skillnad från tidigare förhandlingsomgångar på lärarområdet talar de två samverkande förbunden – Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund – nu om ett kort avtal. Kraven är inriktade på ett ettårsavtal. Erfarenheterna från de tidigare, långa, avtalsperioderna är inte särskilt lysande.

Trots politiska inhopp av och till under sent 1990-tal och framåt, till stöd för lärarkåren och då just lönerna skjutits i förgrunden, har den uppgradering av kåren som det talats om inte blivit så markant som lärarna hoppats.

Lönekraven från lärarhåll är de högsta som framförts på tjänstemannasidan under den pågående avtalsrörelsen. Endast ett fåtal förbund inom LO med lågt löneläge och stor kvinnoandel har framfört procentuella krav i den här storleksklassen.

Men inget förbund har träffat avtal på 4,6 procent i snitt under tre år.

Av den lönestatistik som hittills presenterats av Statistiska centralbyrån och Medlingsinstitutet ser också den faktiska löneökningstakten ut att hamna lägre än vad KI har prognostiserat. Återstår att se om facit påverkar lärarförbundens krav.