ANALYS. Kraften i konjunkturen är så stark att lediga jobb fylls av sig själva. De så kallade vakanstiderna är mycket korta. Så har det varit på arbetsmarknaden de senaste tre åren, 2005 – 2007, med ytterst få undantag.

Ett tydligt tecken på arbetsmarknaden som ett självspelande piano är också den lågmälda kritiken av förmedlingarna. Visserligen gnälldes det högljutt under valåret 2006 från den borgerliga alliansens partier. Inte minst centerpartiet, med Maud Olofsson i spetsen, angrep å det grövsta Ams och dess generaldirektör Bo Bylund.

Kritiken tystnade
Men i regeringsställning har alliansgnället och kritiken tystnat. Utfallen och påhoppen får därför skrivas på kontot – valfeber. Alla visste redan under valrörelsen att konjunkturen var så stark att jobben rusade till och nästan tillsatte sig själva.

Matchningen av arbetslösa och lediga jobb, som alltid är arbetsförmedlingarnas främsta prioritet, har därför varit en relativt behaglig resa de senaste åren. Det har funnits gott om jobb att matcha de arbetslösa mot, och svårigheterna har med vissa undantag – trånga sektorer – varit begränsade.

Efter avmattningen
Nu ser det dock ut som om en viss avmattning är i sikte: Arbetsmarknaden växer inte alls lika kraftigt nästa år. Det kommer därför, trots de goda åren som varit, att bli många kvar i arbetslöshetskön som behöver hjälp med att rustas inför nästa uppgång i konjunkturen. För regeringen och ett hårdbantat Ams väntar därför en tuff uppgift.

Med betydligt mindre resurser än tidigare ska de arbetslösa förberedas och kompetensutvecklas för nästa uppsving i konjunkturen.  Det är, om inte en omöjlig uppgift, så i alla fall en mycket svårare än med mer resurser. Särskilt utsatta och i behov av insatser är de lågutbildade, nyligen invandrade, funktionshindrade och äldre arbetslösa.

Regeringens alternativ?
En första test på hur regeringen tänker agera kommer därför redan i vårpropositionen. Utan ökade resurser till Ams och förmedlingarna riskerar den nuvarande positiva utvecklingen att brytas och utanförskapet öka redan under andra halvan av 2008. För regeringen som gjort utanförskapet och kampen för att minska detsamma till en huvuduppgift kan de kommande åren av mandatperioden därför bli en svår prövning.

Men att använda Ams som ett konjunkturpolitiskt dragspel är ju traditionell socialdemokratisk politik så det tar sannolikt emot att göra likadant. Frågan är bara hur alternativet ser ut.

Läs också: artikeln om Amsrapporten "Rekordstark jobbperiod trots mattning", 10/12 2007
Läs också: artikeln om SCB-rapporten "SCB spår ljus arbetsmarknadsvår", 10/12 2007