I Viking Line-målet står strejkrätten mot den fria rörligheten i EU. Rätten att strejka ska balanseras mot fria rörligheten, anser generaladvokaten. Frågan är vad domarna anser.

Var går gränsen för fackens möjlighet att strejka och blockera företag i sina försök att skydda löner och arbetsvillkor från social dumpning? Snart kan svar ges i två domar från EU:s domstol.

I nästa vecka, tisdag den 11 december, meddelar domarna i Luxemburg sitt beslut när det gäller om de finska sjömännen har rätt att ta strid för att behålla sina finska kollektivavtal även vid en utflaggning av fartyget Rosella.

Fick stöd
Viking Line planerade att flagga ut fartyget till Estland och teckna kollektivavtal med ett estniskt fack för att sänka sina kostnader för lön och skatt. Facket Finlands sjömansunion hotade med konflikt och fick stöd av sin internationella organisation Transportarbetarefederationen (ITF). Därifrån skickades cirkulär ut som uppmanade andra fack att inte ingå avtal med Viking Line. Finska kollektivavtal skulle gälla även vid en utflaggning eftersom den verkliga ägaren var finsk, enligt ITF.

Viking Line-målet fördes så småningom till engelska domstolar eftersom ITF:s huvudkontor ligger i London. Men det är finsk rätt som tillämpas.

Niklas Bruun, professor i arbetsrätt vid Helsingfors universitet, hördes som sakkunnig på finsk rätt i den första domstolen i London. Den domstolen förbjöd strejkåtgärderna. Men domen överklagades till en högre instans, Court of Appeal, som först vill ha besked från EU:s domstol om hur strejkrätten står sig.

– Målet har stor betydelse för den finska konflikträtten. Utgången är svår att sia om eftersom generaladvokatens förslag till avgörande är så oklart, säger Niklas Bruun.

Olagliga åtgärder
Generaladvokaten Polares Maduro anser inte att strejkrätten är skyddad utan ska balanseras mot den fria rörligheten. Han anser också att konfliktåtgärder från en internationell facklig organisation kan vara olagliga.

Fördraget om fri rörlighet utgör ett hinder mot samordnade fackliga stridsåtgärder som inskränker etableringsfriheten, enligt Polares Maduros förslag till dom – som dock inte behöver följas av EU:s domstol.

Läs också: artikeln "Arbetsrättsexpert fasar lönedumpning", 28/12 2007
Läs också: "EU-beslutet kan påverka strejkrätten", 7/12 2007