Lavalmålet är inte i hamn när EU:s domstol har sagt sitt. Arbetsdomstolen har sista ordet. Hur stort det handlingsutrymmet blir beror helt på hur domen från Luxemburg formuleras.

Två gånger under de tolv år som Sverige varit medlem i EU har Arbetsdomstolen (AD) skickat över mål för förhandsavgörande i EU:s domstol. Det kontroversiella Lavalmålet handlar om Byggnads blockad av lettiska byggföretaget Laval un Partneris skolbygge i Vaxholm och Elektrikernas sympatiaktion.

Domarna i Luxemburg meddelar vad de kommit fram till den 18 december. Men den slutgiltiga domen fattar AD i Stockholm.

– Om det kommer ett klarläggande svar så är det inte mycket kvar åt AD. Men om domstolen överlämnar något allmänt och några linjer att följa återstår mycket för oss att ta ställning till, säger Michaël Koch, AD:s chef och ordförande.

Tar flera år
Tre år har det tagit innan AD fått svar på sina frågor. Det stora bekymret med EU:s domstol är att det tar flera år innan en dom kommer, anser Michaël Koch.

– För arbetsmarknadskonflikter är det oerhört skadligt. Ett avgörande som berör en konflikt måste komma snabbt så att den kan lösas upp, säger han.

Lavalmålet är stort, betonar han. Kärnfrågan är hur det svenska systemet för arbetsmarknadskonflikter står sig mot EU:s fördrag. AD är mycket intresserat av utgången, inte bara för att domen berör utländska företag och utstationerade arbetare – utan för att hela arbetsmarknaden kan komma att påverkas.

– Om domstolen kommer in på reglerna för den fackliga striden kan domen få allmän betydelse, säger han.

Proportionerliga åtgärder
Generaladvokaten Paolo Mengozzi kom fram till att Byggnads stridsåtgärder mot Laval var motiverade under förutsättning att de var proportionerliga i förhållande till målen.

– Detta är en av de frågor som verkligen är intressant. Om domstolen kommer fram till en proportionalitetsprincip skulle det i oerhört stor grad påverka AD:s arbete, säger Michaël Koch.

En sådan princip innebär en inskränkning av fackliga stridsåtgärder. Den betyder att en konflikt kan vara tillåten ”i viss mån”. I dag är en konflikt antingen tillåten eller förbjuden, något mellanting finns inte.

Det finns inga rättsliga hinder mot konflikter som leder till ett företags undergång, förtydligar Michaël Koch. På ett seminarium som Svenska institutet för europapolitiska studier anordnade var de flesta juristerna övertygade om att EU:s domstol i Lavalmålet kommer att kritisera svenska konfliktregler och delar i byggavtalet som inte passar utländska arbetare som är tillfälligt i Sverige.

Svårtillämpat
Det vill Michaël Koch inte kommentera. Men om domstolen protesterar mot delar i Byggnads kollektivavtal och mot delar i svensk strejkrätt så går de sannolikt inte att tillämpa på samma sätt som i dag.

– Det är sällan nationella domstolar går på tvärs mot EU:s. Jag föreställer mig att det landet inte upprätthåller lagstiftningen på rätt sätt och att staten då kan anklagas för fördragsbrott.

Men är det inte på större områden än de enskilda domarna som domstolen får betydelse?

– Absolut. EU:s domstol styr rättsbildningen på ett mycket djupare sätt än bara utifrån rättsfallen. AD tar ledning av dem i många fall när vi inte tycker att vi behöver fråga.

Arbetsrätten i Sverige är i högsta grad styrd från domstolen och inte bara utifrån regelmakandet i Bryssel och Strasbourg.

– Och det är så det ska vara, säger han.

Även Europakonventionen ska tillämpas som lag. Två ”överrockar” bestämmer därmed rättsreglerna i Sverige. Men Michaël Koch tar snabbt tillbaka uttrycket överrockar eftersom Sverige frivilligt valt att ansluta sig till EU. Därmed är EU-rätten svensk rätt.
– Det gäller att hålla tungan rätt i mun, säger han och skrattar.

Många stora frågor i samhället måste besvaras av domstolar. Kan man säga att det är juristerna som avgör stora politiska frågor?

– Det är fel att säga så. Domstolarna ska enbart vara lojala mot det regelsystem som beslutats i demokratisk ordning, säger Michaël Koch.

FAKTA: Tidigare mål
Det förra målet som EU:s domstol avgjorde efter en fråga från svenska AD handlade om barnmorskor och om de var lönediskriminerade jämför med en manlig sjukhustekniker. I mars 2000 avgjorde EU:s domstol att ob-ersättning och arbetstidsförkortning inte ska räknas in när löner jämförs. AD kom senare fram till att barnmorskorna inte var lönediskriminerade eftersom de var yngre än teknikern som de jämfördes med och dessutom inte konkurrerade på en privat arbetsmarknad.

Läs också: artikeln "Arbetsrättsexpert fasar lönedumpning", 28/12 2007
Läs också: artikeln "Strejkrätt ställs mot fri rörlighet", 7/12 2007