/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/ht2007/jose_goni_4807.jpg
Chilenska försvarsministern José Goni träffade Wanja Lundby-Wedin i LO-borgen när han tog en paus från morfarsrollen och sin dotter som bor kvar med sin familj i Sverige. Foto: Mats Andersson/Scanpix.

De kramar varandra länge, José Goni och Wanja Lundby-Wedin.
– Ni svenskar kan inte ana hur viktiga ni varit för den politiska utvecklingen i flera länder i Latinamerika, bedyrar Chiles försvarsminister.

Men han är inte i Sverige som minister, utan som morfar. Som så många politiska flyktingar från militärdiktaturer i Latinamerika kom han hit som högutbildad ekonom, efter kuppen år 1973, och började arbeta som städare. Men det gick fort för José Goni att ta sig upp till arbete i dåvarande Olof Palme center, till universitetet och vidare ut i världen som Chiles ambassadör. Sedan i våras är han försvarsminister.

Han har stulit ett par timmar från morfarsrollen för att träffa LO:s ledare Wanja Lundby-Wedin, SSU:are och folk från Palmecentret. José Goni tycker det är viktigt att lära av erfarenheterna från när militärjuntan under ledning av Augusto Pinochet lyckades med sin brutala kupp.

Fel beslut
Tre år tidigare hade marxisten Salvador Allende vunnit presidentvalet med stöd av socialister och kommunister. Han fick drygt 36 procent av rösterna.

– Men med tanke på att majoriteten av chilenarna inte stod bakom Allende så var det fel att dra igång stora reformarbeten, förstatliganden av banker, industrier, gruvor. Så säger jag i efterhand.

USA var starkt inblandat i störtandet av Salvador Allende. Men, betonar José Goni, det var också chilenarnas eget fel.

– Min personliga uppfattning är att ett lands ledare måste ha 50 till 60 procent av väljarna bakom sig för att genomföra stora reformer. Chilenarna har lärt enormt mycket av den tiden.

I dag styr en bred koalition av socialdemokrater, socialister, kristdemokrater Chile. Denna breda allians har vunnit alla val sedan Augusto Pinochet förlorade en folkomröstning i slutet av 1980-talet. Övergången till demokrati har sedan skett ganska lugnt trots att militären behöll visst inflytande.

Nya tider
José Goni lyfter fram att andelen fattiga minskat från 45 procent i slutet av 1980-talet till 13. Och inom de närmaste månaderna kommer Chiles första kvinnliga president Michelle Bachelet att föreslå en folkpension, något som kommer att förändra livet för de fattigaste i hela landet, säger han stolt.

Spänningar börjar uppstå mellan partierna i koalitionen. Människor kräver mer och mer eftersom ekonomin är stark. Men det går inte att uppfylla alla önskemål för det leder till ekonomisk kris, enligt José Goni som får nickande bifall från åhörarna. José Gonis parti är PPD, det demokratiska partiet, som bildades 1987. Det är en produkt av nya tankar inom chilenska vänstern om en kombination av sociala satsningar och marknadsekonomi.

Allt för kommunistiska
Efter jul ska Wanja Lundby-Wedin besöka fackföreningsrörelsen i Chile. Facket, som hade 36 procent av arbetarna som medlemmar, förbjuds under militärjuntans 17 år. I dag finns fackföreningar igen och en av de viktigaste är CUT, som kan liknas vid svenska LO. Men de är svaga och har inte utvecklats som politisk rörelse utan är alltför kommunistiska, anser José Goni.

– Ungefär 11 procent är organiserade och de allra flesta är offentligt anställda.

Wanja Lundby-Wedin ser konfunderad ut, men ser fram emot mötet med CUT.