Aktivt skogsbruk framtidens miljömelodi

Här binds koldioxid. Tillväxt i de norrbottniska skogarna betyder mindre koldioxid i luften. Därmed dämpas växthuseffekten. Skogsläraren Peder Nilsson (i förgrunden) tillsammans med Hans Winka, som arbetar på Sveaskog. Foto: Susanne Lindholm/Scanpix.

I de nordsvenska skogarna kan en av nycklarna till att bromsa den globala uppvärmningen finnas. Med ett aktivt skogsbruk kan tillväxten i vissa fall fördubblas, vilket skulle binda stora mängder koldioxid från atmosfären. Och det skulle dessutom ge en rejäl skjuts åt sysselsättningen i skogslänen.

Det handlar om så kallade kolsänkor – att binda koldioxid, som annars skulle fungera som växthusgas i atmosfären, i träd och annan vegetation. Genom en kombination av aktiv skogsskötsel och gödsling med bionäring har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i försök lyckats fördubbla tillväxt och virkesproduktion i barrskogen.

Tillsammans med skogsbruket, industrin och Norrbottens läns landsting sätter de nu igång stora praktiska försök för att komma fram till vad som går att åstadkomma i det ”verkliga” skogsbruket. Den boreala (nordliga) barrskogen utgör 18 procent av jordens alla skogar, men den binder lika mycket kol som all annan skog tillsammans. I vårt kalla klimat kan kol förutom i träd och växter nämligen även tas upp i marken, i motsats till på varmare breddgrader där organiskt material bryts ner fortare och återförs till luften i samma takt. Det är den här egenskapen som ligger bakom barrskogens stora potential som kolsänka.

Mer aktivt arbete
Den stora skillnaden mot konventionellt skogsbruk ligger dock i själva skogsarbetet.

– I princip är man mer aktiv i skogen, förklarar Peder Nilsson, skogslärare vid Kalix naturbruksgymnasium och en av de drivande i projektet.

Modellen bygger på att man satsar mer i föryngringsfasen, det vill säga planterar fler plantor. Även lövträd används. Man driver upp skogen tätare, och när lövet röjs bort tas röjningsvirket till vara som energived i stället för att bli liggande. Nästa fas är en tidig gallring, men man har då betydligt fler stammar per hektar än vad fallet är i dag. Man tillför också organiskt material – bionäring – i form av pellets av renat rötslam. Hittills har den bionäringen kommit från reningsverket i Himmelsfjärden söder om Stockholm. Ett intensivare skogsbruk betyder förstås fler jobb i skogen.

– Skogshögskolan har gjort en beräkning och det rör sig om bra många tusen jobb i Norr- och Västerbotten, säger Peder Nilsson.

Med fler som anställs i skogen följer också fler jobb i till exempel servicenäringar, så det totala antalet arbetstillfällen blir två till tre gånger fler.

Självförsörjande
Det som fått landstinget att intressera sig för projektet är just att det kan ge stora effekter på sysselsättningen i glesbygden, och att det dessutom kan göra regionen självförsörjande på vedråvara. Nu hoppas forskarna, och LKAB som också deltar i projektet, att den ökade koldioxidbindningen ska kunna omvandlas till ”sänkkrediter” och inordnas i handeln med utsläppsrätter. LKAB:s utsläpp skulle då kunna kvittas mot tillväxten i skogen, i stället för att företaget ska köpa utsläppsrätter utomlands.

– Att starta upp detta mer aktiva skogsbruk måste finansieras på något sätt och då är utsläppshandeln en väg, säger Peder
Nilsson. När det väl är i snurr blir det självförsörjande i och med de större virkesmängderna. Men eftersom nyttan av det kommer först många årtionden fram i tiden finns det inget annat incitament att ha ett mer aktivt skogsbruk i dag.

Full av förtröstan
Inom projektet håller man nu på att utveckla ett förslag på handelssystem för sänkkrediter. Siktet är inställt på att systemet ska kunna tas i bruk 2012.

– 2009 eller 2010 ska vi kunna säga om det fungerar i full skala på samma sätt som i försöken. Och det verkar det göra, så jag är full av förtröstan, säger Peder Nilsson.

Han understryker samtidigt att Sverige inte är beroende av internationella överenskommelser för att införa den nya skogsbruksmodellen.

– Finns bara den politiska viljan skulle vi kunna starta i morgon.

FAKTA: Utsläppsrätter
Utsläppshandel innebär att ett tak sätts för de totala utsläppen i ett land eller en region. Företagen har fått rätt att släppa ut en viss mängd koldioxid, och dessa rätter kan de sedan köpa eller sälja mellan sig.  EU:s utsläppshandel startade 2005 och omfattar hittills tio medlemsländer.

FAKTA: Global uppvärmning
De senaste 100 åren har jordens genomsnittstemperatur ökat med 0,74 grader. Orsaken är med minst 90 procents säkerhet människans utsläpp av koldioxid. Klimatmodeller visar att temperaturen fortsätter att öka med mellan 1,1 och 6,4 grader.
Följderna väntas bland annat bli:

• Höjd havsyta och översvämning i kustområden.
• Fler och intensivare extrema väderhändelser som orkaner, skyfall, torka.
• Fler skogsbränder.
• Växande öknar.
• Smältande glaciärer.
• Mer försurade världshav.
• Död bland känsliga djurarter.