Stödet ger Ingela chans till fast jobb

Arbetslösheten ökar kraftigt bland unga med olika handikapp. Men Ingela Pedersson har bevisat att med rätt hjälp kan även den som har allvarliga läs- och skrivproblem slå sig in på arbetsmarknaden. – Utan hjälpen hade jag aldrig klarat studierna, säger hon. Foto: Roger Vikström/Scanpix.

Skyltar, matsedlar, personalinformation. Överallt text. Som en snårig djungel för alla som lider av det osynliga funktionshindret dyslexi. Men det går att hitta fram. Med rätt hjälp är Ingela Pedersson nu på väg mot ett jobb.

Löpsedlarna vid kiosken svischar förbi liksom pilarna med avdelningsnamn i huvudentrén på Katrineholms sjukhus. De flesta av oss läser utan att tänka på det. Men för Ingela Pedersson, och andra med dyslexi, tar varje ord och bokstav plats.

– Jag ser varje bokstav för sig och måste sätta ihop dem till ord. Ibland är jag så koncentrerad på bokstäverna att jag glömt bort hur meningen började när jag kommer till slutet, förklarar hon, när vi möts i sjukhuskafeterian.

Vikariat en seger
Ingela timvikarierar som undersköterska på två avdelningar. Hon har aldrig haft ett fast jobb och ser vikariaten som en seger.

– Hade jag inte fått stöd och hjälp att läsa in undersköterskeutbildning hade det varit omöjligt.

Ingela Pedersson fick kämpa med bokstäverna, och därmed med de flesta skolämnena. Hon pluggade jämtoch var envis nog att klara sig. Först i slutet av högstadiet fick hon diagnosen dyslexi, och bitarna föll på plats.

– Det var så skönt att få veta att det inte var jag som var dum i huvudet. Diagnosen betydde otroligt mycket och sedan dess har jag alltid varit öppen med att jag har dyslexi.

Trivs i miljön
Det var också öppenheten som ledde henne till jobbet på sjukhuset. Efter att ha vikarierat inom äldrevården ville Ingela ha fast jobb, men det var omöjligt då hon saknade utbildning. Hon gick till arbetsförmedlingen och sa att hon ville läsa till undersköterska
– och att hon behövde särskilt stöd eftersom hon har dyslexi.

Hon fick allt hon behövde. All kurslitteratur inläst på Daisyskivor, ett slags cd-böcker, en bärbar dator med specialprogram samt en resursperson från företaget Iris Hadar, som hjälpte henne att plugga en dag i veckan.

– Utan hjälpen hade jag aldrig klarat studierna, men nu gjorde jag det på samma tid som alla andra.

Än så länge har utbildningen inte gett fast jobb, men Ingela tror att det kommer att ordna sig. Hon har i alla fall betydligt bättre chanser nu än tidigare. Att klara jobbet med dyslexi ser hon inte som något problem.

– Jag är ju öppen med dyslexin, så de vet att det tar längre tid för mig att läsa, och jag kan be kollegor läsa om det är bråttom. Allt ordnar sig bara man vågar fråga.

FAKTA: Dyslexi
Var femte vuxen i Sverige har läs- och skrivsvårigheter. Mellan fem och åtta procent av befolkningen har dyslexi. Dyslexi har en biologisk förklaring och är fyra fem gånger vanligare bland män än kvinnor. Dyslexi har ingenting med intelligens att göra, och går inte att bota. Däremot kan dyslektiker träna upp läs- och skrivförmågan och få hjälp av olika hjälpmedel.
Källa: Dyslexiföreningen

FAKTA: Hjälpmedel
Dyslektiker har olika behov av hjälpmedel och de bör prövas ut individuellt:

• Talböcker, finns både för fakta- och skönlitteratur.
• Talsyntes som gör att datorn läser upp det som står på skärmen.
• Speciella rättstavningsprogram som är bättre än de vanliga.
• Smarta ordböcker, där det går att slå upp ord även om de är felstavade.
• Läspennor/Scannerpennor, som läser upp texten de förs över.

Läs också: artikeln "Handikappade hamnar utanför marknaden", 23/11 2007
Läs också: mer om dyslexi på Svenska Dyslexiföreningens hemsida