Anställningstiden spelar ingen roll
 |
| – Innerst inne känns det som om jag skulle vara helt värdelös, säger Lena Papaioannou. Foto: Sören Andersson/Scanpix. |
50 nya tjänster ska bort från Arbetsmiljöverket. I förra omgången blev Lena Papaioannou, anställd i 46 år, uppsagd.
Liksom 33 andra uppsagda hamnade hon i en egen krets med full arbetsbrist.
– Det innebär att principen om ålder och anställningstid har noll betydelse, säger juristen Catharina Calleman.
På skåpet sitter bilder av sju generaldirektörer. Lena Papaioannou visar dem stolt: Hon har arbetat under sju, även om den första bilden visar Edvind Pelow som slutade två månader innan hon började den 20 februari 1961. Mikael Sjöberg, nuvarande chef sedan tre månader, har hon inte fått upp. Kanske blir det ett fototillfälle under julfesten.
I våras sades hon upp och i juni får hon gå. Tre månader senare skulle hon ha blivit ålderspensionär (dock med rätt att jobba två år till, vilket hon inte tänkt utnyttja).
– De såg en chans att sätta mig i en krets för mig själv, säger Lena Papaioannou, som tycker att det var väldigt märkligt eftersom hon i stort sett gör samma sak som de andra sekreterarna.
Förändring i luften
Hon verkar glad, lite lurig, berättar om alla bilderna som täcker kontorsväggarna. Säger att folk ofta tar fel på person och ger henne beröm för det Kerstin Hallert gjort. Andra känner inte igen henne för att hon just gått ned 30 kilo. Nyligen började hon på innebandy.
Frågorna kring pension eller a-kassa har hon inte brytt sig om ännu.
– Kanske kunde jag hitta något jobb över sommaren. Vad tror du, har du några tips? undrar hon.
Frågan är seriös. Rent praktiskt ska det här lösa sig. Men det handlar också om egenvärde, poängterar hon. I någon bisats klämmer hon in ”jag som är lägst stående här”. Hon beskriver känslan som ett sår i hjärtat, med en hinna över. Det gör inte väsen av sig inte hela tiden.
– Men innerst inne känns det som om jag skulle vara helt värdelös.
Månader av väntan
Med budgetpropositionen förra hösten kom Arbetsmiljöverkets nedskärningsbeslut, men inte förrän i maj fick hon och de runt 800 kollegerna slutligt besked om vilka som skulle få gå.
De var då indelade i 183 turordningskretsar, med i snitt fyra personer i varje. Närmare 70 personer var ensamma i sin, och i 34 av dem rådde ”total arbetsbrist”. Det betydde: Du är ensam om din arbetsuppgift och den ska inte utföras i framtiden.
Situationen är unik och bottnar sig i det stora antalet specialister på huvudkontoret. Samtidigt finns en intressestrid där facket försöker få så stora turordningskretsar som möjligt.
– Vi vill komma så nära las grundinställning som möjligt, ”sist in, först ut”, säger ombudsmannen Lennart Engqvist på fackförbundet ST.
Lagen om anställningsskydd (las) gäller i botten för alla arbetsplatser. Men arbetsmarknadens parter kan förhandla om vissa delar. Det statliga turordningsavtalet uppstod ur en önskan att kunna skilja på anställda som följde samma kollektivavtal men som sysslade med helt olika saker.
 |
| Mitte Andåker Berg, ST. Foto: Sören Andersson/Scanpix. |
Åren ingen betydelse
Nu inordnas de anställda i turordningskretsar utifrån de huvudsakliga arbetsuppgifter som de har just för stunden. Det innebär att två personer med exakt samma kompetens kan hamna i olika kretsar – och den en av dem får sluta oavsett antalet anställningsår.
Om facket inte är nöjt med indelningen kan det gå till central förhandling och senare Arbetsdomstolen.
Omplaceringsskyddet gäller fortfarande, men då hamnar personen i fråga ändå efter de kretsar där arbetsuppgifter finns kvar.
Ur ett fackligt perspektiv är inte det statliga avtalet så lyckat, anser TCO- och Sacoförbundens representanter på Arbetsmiljöverket.
Lennart Engqvist, ombudsman på ST:s förbundskontor, säger att han bara varit ett bollplank för det lokala facket. På Sacosidan har ett par kretsar lett till begäran om tvisteförhandling från fackets del, medan ST inte har tagit strid i något fall. Fackliga förhandlaren Mitte Andåker Berg visar oss runt i öde korridorer på Arbetsmiljöverket.
– Det har varit tufft, säger hon. Att se namnen på rumsgrannarna utan att få säga något.
Facklig rookie
Och innan någonting alls lagt sig blir det nya neddragningar och nya förhandlingar. Och TurA-S, det statliga avtalet, är svårare än las, säger Mitte Andåker Berg som kallar sig facklig rookie. Gränsdragningarna mellan arbetsuppgifter är omöjliga.
66 enpersonskretsar är inget bra facit.
– I ett fackligt perspektiv är det fullständigt orimligt. Man vill ha stora kretsar av rättviseskäl, säger hon.
AD-domar visar att kretsarna ska räknas snävt när det gäller ort: Stockholm och Solna skiljs alltså åt. Men vad gäller liknande arbetsuppgifter ska en vidgad syn användas.
Trots det kom arbetsgivarsidan med idén om enpersonskretsar. Och det blev väldigt många, inser Mitte Andåker Berg när hon i efterhand jämför med andra arbetsplatser.
– Visserligen har verket många specialister, men grundutbildningarna är desamma, säger hon.
– Vi såg ju väldigt tydligt i vissa kretsar att man plockat ut vilka man ville ha eller ville säga upp.
Skapade sig ovänner
Några kretsar lyckades facket förhandla ihop. I andra fall fick förhandlarna ge sig. Att gå till centrala förhandlingar skulle inte ha lett någon vart, bedömde de, utan bara lett till att de skapat sig ovänner. Hur d
et än gick skulle ju närmare 50 procent bort från huvudkontoret och en tredjedel från den centrala tillsynen.
Dessutom väntar en uppskjuten tvisteförhandling om 32 tjänster. För när arbetsgivaren och facket i våras var överens om antalet uppsägningar, drygt 200, ändrade sig arbetsgivaren i sista stund. 32 personer fick utan fackets insyn behålla jobbet. Bara bra, kan tyckas, men det kan ha varit ett sätt för arbetsgivaren att ytterligare sålla efter eget huvud.
Eftersom förhandlingarna bara kan ge skadestånd, har facket valt att ajournera dem till efter nya omgången uppsägningar. Juristen Catharina Calleman har skrivit en avhandling om turordningskretsar. Hon säger att det statliga avtalet ger arbetsgivarna större möjligheter till handplockning.
Kan vara avtalsenligt ändå
Antalet turordningskretsar på Arbetsmiljöverket låter mycket, även om det inte behöver strida mot avtalet, anser hon.
– Men det innebär att principen om ålder och anställningstid får noll betydelse.
LO-TCO Rättsskydds chef Dan Holke benämner avtalet som ”väldigt farligt” för arbetstagarsidan.
– Det visar att det är väldigt chansartat. Det finns alltid en risk att det blir väldigt många kretsar och på det viset är inte avtalet så lyckat.
Själv drev han en tvist när Televerket blev Telia, där över 100 kretsar skapades. Av de fem fallen han drev till AD fick facket rätt i fyra.
Han påminner också om ett förslag, som kom under den borgerliga regeringen i början av 1990-talet, om att den statliga modellen skulle vara förebild för hela arbetsmarknaden.
– Det var AD oerhört mycket emot, eftersom det skulle bli hopplöst att bedöma, säger han.
TurA-S mer rättvist
Generaldirektören Mikael Sjöberg säger via en telefonledning från Island att han inte vill kommentera uppsägningarna från i våras. Då var Kenth Pettersson, som senare dog, ansvarig.
Men rent generellt anser han att TurA-S är mer rättvist. Las marknadsförs som ”sist in, först ut”, men så ser det inte ut, anser han: Det skulle inte fungera och det vet alla fackliga företrädare.
– Med TurA-S är medarbetarna mer medvetna om vad som gäller. Dessutom ger det en större flexibilitet för arbetsgivaren, säger Mikael Sjöberg.
FAKTA: Turordningsregler
Regeln om att turordningen skulle gälla i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter infördes redan 1975 i statstjänstemannalagen och överfördes två år senare till lagen om offentlig anställning. 1984 skrevs i stället TurA-S, ett avtal mellan Statens arbetsgivarverk och facken Saco-SR, TCO-S och Statsanställdas förbund.
