Industrijobben hotas av dollarraset

Dollarraset försämrar den blågula exportindustrins konkurrenskraft. Om den amerikanska valutan fortsätter att vara svag kan sysselsättningen i Sverige komma att minska.

Kronan och euron har under de senaste månaderna stärkts påtagligt mot USA-dollarn. Tidningarna har fyllts av rese- och köptips för konsumenter som vill utnyttja de lägre priserna i dollarrasets spår. Men arbetsgivare i euroområdet varnar för utvecklingen, och flera europeiska finansministrar är oroliga för att dollarn kan bli alltför svag.

Ekonomin i Sverige är inte lika dollarberoende som för 20 år sedan. Men den amerikanska valutan är fortfarande viktig för stora delar av näringslivet. LO-Tidningen har frågat en rad ekonomer om hur utvecklingen på valutamarknaden påverkar den svenska arbetsmarknaden.

– Det blir svårare för en del exportföretag, något som givetvis kan komma att påverka sysselsättningen i exportindustrin, säger Cecilia Hermansson, prognoschef för Swedbank. Dessutom finns ju en nära koppling mellan exportföretagen och de
underleverantörer och tjänsteföretag som servar dem.

Låg kurs
Hon tror dock inte att Sverige kommer att se några dramatiska effekter av valutautvecklingen, detta trots att en fortsatt låg dollarkurs är att vänta.

– USA kommer att ha en svagare tillväxt under ett par år framöver. Det tillsammans med svag husmarknad, väldigt skuldtyngda hushåll och underskott i bytesbalansen talar för en svag dollar, spår hon.

LO-ekonomen Lars Ernsäter anser att dollarutvecklingen är en orsak till att Sverige i år går mot ett trendbrott.

– Tio års trendmässig förbättring av den svenska industrins konkurrensläge kommer att brytas. En starkare krona bidrar till den försämrade konkurrenskraften, men minst lika viktiga är den högre löneökningstakten och den försvagade produktivitetsutveckling som vi börjar märka av, säger han.

Beräkningar som gjort av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD tyder på att ett dollarfall på tio procent leder till 0,2 till 0,3 procentenheters lägre sysselsättning i euroområdet. Lars Ernsäter tror att följderna för den svenska ekonomin är ungefär lika stora.

Olika känsliga
Inom exportindustrin  är i synnerhet fordons- och skogsindustrin beroende av dollarutvecklingen. Teknikföretagen samlar många av de svenska företag som påverkas av valutakursutvecklingen:

– Vi sitter i samma båt som våra kollegor i euroländerna, säger Anders Rune, arbetsgivarorganisationens chefsekonom.

– Det blir svårare att sälja våra produkter till USA, och medlemsföretagens export dit har minskat. Samtidigt kan vi förvänta oss ökad konkurrens från amerikanska företag.

Många svenska företag som säljer produkter prissatta i dollar försöker skydda sig mot valutasvängningar med hjälp av olika finansiella instrument, som terminssäkringar.

– Den här typen av säkringar kan ge mindre svängningar. Men om dollarn etablerar sig nere vid 6:30, så kan de ge en fördröjning. Problemet för många av våra medlemsföretag är att de har sina kostnader i kronor, men sina intäkter i amerikanska dollar, säger Anders Rune.

Inte på tapeten
För skogsindustrin är pappersmassa den enskilt viktigaste produkt som prissätts i USA-dollar. Förbundsekonomen Christer Larsson på Pappers är väl medveten om dollarns betydelse för arbetsgivarna. Men valutakurssvängningar är inte något som diskuteras vid förhandlingsbordet.

– Håller utvecklingen i sig måste kostnaderna sänkas för att företagen ska gå med vinst, säger han.

–För företagen är minskad bemanning ett enklare sätt att få ner kostnaderna än att sänka virkes- och energikostnaderna. Så visst kan detta få effekter på sysselsättningen.