Forskare på jakt efter det subtila

Forskaren Anneli Andersson.

Trakasserier på grund av kön är ett brott. Ändå har det inte funnits någon bra metod för att komma åt problemet. Forskaren Anneli Andersson har utvecklat verktyg för att ringa in det subtila.

Könstrakasserier är vanligare än sexuella trakasserier på svenska arbetsplaster. Det är ett beteende som såväl omgivningen som den drabbade kan ha svårt att sätta fingret på. 13 procent av kvinnorna och 6 procent av männen uppgav 2005 att de på jobbet utsatts för kränkningar på grund av sitt kön.

Instrument för att förstå och definiera detta brott (jämställdhetslagen paragraf 16 a) har saknats. Med utgångspunkt i en rad olika fall, samt i fyra djupintervjuer med kvinnor vid ett svenskt universitet, beskriver Anneli Andersson utskällningar och förlöjliganden, aggressiva och utstötande beteenden. Kränkningarna är nästan aldrig av sexuell karaktär, och en del drabbade ser inte själva att de beror på att de är kvinnor.

Blir allt värre
Kännetecknande i djupstudierna är att kränkningarna utförts av en känd förövare, att han uppfört sig oberäkneligt, gett stöd i enskildhet men förlöjligat och ignorerat vid stora seminarier framför studenter. Ju fler framgångar kvinnorna når, och ju mer pengar de konkurrerar om, desto värre blir det.

– Inom forskningen är nätverken otroligt viktiga. Resultatet har blivit att kvinnorna har fått svårt att få fäste.

– På en jämställdhetskonferens frågade jag om beteendena kändes igen. Alla som arbetade praktiskt med jämställdhet räckte upp handen, säger hon.

Ser samband
Genom att kombinera feministisk organisationsteori med våldsteori har hon utvecklat ett sätt att analysera kränkningarna. Genom att se beteendena som psykiskt våld fördjupas förståelsen.

– Det är jätteviktigt att visa hur mönstret ser ut, säger hon, eftersom trakasserierna pågår i likartade processer.

Viktigaste skillnaden jämfört med mobbning av annat slag är strukturerna. Männen som kränker kvinnor har ett strukturellt stöd,
som kvinnorna saknar. Utan den vetskapen är det omöjligt att förstå betydelsen av en i vredesmod kastad papperskorg eller en utebliven inbjudan till en konferens.

Det förklarar också varför kvinnor kan könstrakassera män eller andra kvinnor: Strukturerna talar om hur en arbetsplats är uppbyggd och vem som har tolkningsföreträde, i universitetsvärlden fall tolkar männen som också har män som norm. Ett exempel kan vara att en man uppfattar en kvinna som ett problem. Snacket börjar gå: Ja, hon är besvärlig, har dåligt omdöme, kan inte ta arbetsledning.

Krävs kraft
Anneli Andersson säger att här gäller det att vara uppmärksam på vem som vill stöta bort henne.

– Man måste rikta energin mot mannen som kränker, sätta in arbetsmiljöbehandlingar. Arbetsgivaren måste visa att beteendet är oacceptabelt och som mest kraftfulla åtgärd lyfta bort honom från uppgiften.

– Ibland är det kanske nödvän-digt att ge kvinnan en annan arbetsuppgift. Men en man som kränker en kvinna kommer att ge sig
på andra kvinnor. Problemet försvinner inte bara för att kvinnan försvinner, säger Anneli Andersson.

FAKTA: I akademisk miljö
Anneli Anderssons avhandling, Vi blev antagligen för många – Könskränkande behandling i akademisk miljö, läggs fram den 23 november vid Uppsala universitet.