Kontroll i yrkeslivet hälsofaktor

– Biologiskt kanske män och kvinnor reagerar ganska lika på psykisk press i jobbet, funderar Susanna Toivanen. Men i kvinnoyrken är bristen på eget beslutsutrymme större, vilket kan förklara könsskillnaden i risken för stroke. Foto: Janerik Henriksson/Scanpix.

Brist på inflytande och kontroll i jobbet kan öka risken för stroke. Kvinnor riskerar att drabbas oftare än män. Och många återkommer aldrig till jobbet efter en stroke.

Sociologen Susanna Toivanen visar sambanden mellan stroke, i dagligt tal slaganfall, och jobb där någon annan bestämmer i sin doktorsavhandling. Hon har skrivit den vid Chess, ett institut vid Stockholms universitet och Karolinska institutet som forskar om ojämlikhet i hälsa.

– Tidigare forskning har visat att det finns samband mellan faktorer i arbetsmiljön och hjärt- och kärlsjukdomar, där stroke ingår, säger Susanna Toivanen. Däremot har sambandet mellan just stroke och arbetsmiljö knappast undersökts. Stroke har nämligen setts som en sjukdom som bara berör de äldre som redan har lämnat arbetslivet.

Men en femtedel av alla nya strokefall drabbar personer i arbetsför ålder. Och medan den som får en hjärtinfarkt kan vara tillbaka på jobbet efter ett par veckor är stroke ofta en starkt invalidiserande sjukdom. Rehabiliteringen är lång och dyr, och många kan aldrig börja arbeta igen.

Litet handlingsutrymme
Därför har Susanna Toivanen grävt djupare i sambanden mellan stroke och lågt beslutsutrymme i arbetet. Med lågt beslutsutrymme menas att den anställde har höga krav på sig (exempelvis tidspress och ansvar), men små möjligheter att själv besluta hur och när jobbet ska göras.

Underlaget är ett register med närmare tre miljoner personer i arbetsför ålder som har följts i 13 år. Studien visar att både kvinnor och män i yrken med lågt beslutsutrymme löper ökad risk att drabbas av stroke. Sambandet kvarstår även när man tar hänsyn till andra tänkbara förklaringar som utbildning, ålder, civilstånd och social position.

– För kvinnor i yrken med den här sortens psykiska belastning är risken för stroke som beror på en blödning i hjärnan förhöjd med 20 procent, säger Susanna Toivanen. Däremot finns inte samma riskökning för stroke som orsakas av en propp i hjärnans blodkärl.

Män i yrken med lågt beslutsutrymme löper tio procents högre risk för stroke än andra män, vare sig sjukdomen beror på en blödning eller en propp.

Susanna Toivanen har utgått från befolkningsregister där beslutsutrymmet i arbetet bara kan bedömas på yrkesnivå. I själva verket varierar utrymmet för egna beslut från jobb till jobb inom ett och samma yrke.

– Därför underskattas troligen sambandet mellan lågt beslutsutrymme och stroke i min studie, säger hon och betonar att mer forskning behövs för att klarlägga sambanden.

Psykisk utmaning
Susanna Toivanens avhandling visar också att personer som har en känsla av sammanhang och mening i tillvaron, och tror på sina möjligheter att påverka, klarar hög fysisk och psykisk belastning i jobbet bättre än andra. De blir inte lika ofta nedstämda, och de får mindre värk i muskler och leder.

Men även de här personerna bryts ner av en dålig arbetsmiljö, konstaterar Susanna Toivanen, som själv var flygvärdinna på SAS under 20 turbulenta år innan hon blev forskare.

– Därför är mina resultat ingen ursäkt för en dålig arbetsmiljö. Tvärtom borde arbetsgivare fråga sig hur den arbetsmiljö ser ut som stärker personalens känsla av sammanhang, delaktighet och mening.

– Jag tror att ganska enkla saker­ kan hjälpa. Ledningen måste informera mycket, tala om målen och meningen med verksamheten. Inte låta de anställda läsa i dagspressen att företaget ska dra ner personalen.

FAKTA: Låg inkomst värst för män
Att de med låg inkomst har ökad risk för dålig hälsa har tidigare forskning visat. Susanna Toivanens avhandling fördjupar den kunskapen: Den fjärdedel av de arbetande som har de lägsta inkomsterna löper dubbelt så hög risk för hjärt- och kärlsjukdom som de med högst inkomst. Bland männen med de lägsta inkomsterna mår tre gånger så många psykiskt dåligt som bland männen med de högsta inkomsterna. För kvinnor tycks inkomsten spela liten roll för det psykiska välbefinnandet.

Läs också: en sammanfattning av studien (på engelska)