I ett betänkande från Europaparlamentets sysselsättningutskott skärps den ena vågskålen i flexicurity, den som innehåller trygghet för löntagarna. Europafacket har kritiserat kommissionen för att den i sitt förslag om vilka principer som ska styra flexicurity, i stället har lagt störst vikt på flexibilitet.

Om parlamentet den 28 november går på utskottets linje kommer ministrarna att få kraftfulla förslag om att ge större tyngd åt tryggheten i förslaget.

Klart i frågasatt
Utskottet motsätter sig också att en indikator används som ska mäta om ett lands arbetsmarknad är rigid eller flexibel. Denna nya indikator finns med i kommissionens förslag och har kritiserats hårt av de fackliga organisationerna.

– Sysselsättningsutskottet vill att parlamentet ska säga till ministrarna att stryka en sådan indikator som kan användas helt fel, säger en nöjd Jan Andersson (s), ordförande i sysselsättningsutskottet.

Sju principer ska förstärkas, föreslår utskottet. Samtliga handlar om större trygghet vid strukturomvandlingar samt satsningar på livslångt lärande, jämställdhet mellan könen och samarbete med arbetsmarknadens parter.

Europaparlamentets utskott har gått på samma linje som de 15 fackliga centralorganisationerna i Norden. Nordens fackliga samorganisation (NFS) har enat sig om att se positivt på flexicurity – om begreppet ges ett innehåll som leder till social trygghet, livslångt lärande och bättre levnadsstandard.

Tror inte på minskat skydd
Flexicurity måste anpassas till de olika medlemsstaternas arbetsmarknadssystem. Då kan inte kommissionen rekommendera minskat anställningsskydd, enligt NFS som skickat sitt beslut till Europafacket.

Flexicurity ska in i EU:s Lissa-bonprocess och ska medverka till att nya jobb skapas och att konkurrenskraften stärks i förhållande till främst USA och Japan.