Om inte någon uppgörelse nås väntas den finländska riksdagen i morgon, fredag,  anta den omstridda patientsäkerhetslagen. Lagen, som mött massivt motstånd är regeringens svar på sjukvårdsfacket  Tehys varslade massuppsägningar.

Så sent som på onsdagseftermiddagen syntes inga tecken till lösning i den finländska vårdkonflikten. På tisdag nästa vecka utlöses den första vågen av uppsägningar, då hotar 12.000 Tehy-anslutna att lämna sin anställning. Det gäller sjukskötare (det finländska begreppet för ”sjuksköterska”) och annan vårdpersonal på större sjukhus.

Ordföranden i den förlikningsnämnd som medlar i frågan, Risto Pelkonen, säger till Hufvudstadsbladet att det mycket väl kan bli förhandlingar inpå  småtimmarna på tisdag. Den borgerliga regeringskoalitonen, där centern och moderaterna dominerar, ligger bakom lagen som kan tvinga Tehy-medlemmar att jobba, trots att de sagt upp sig.  Statsminister Matti Vanhanen (c) motiverar den med att vårdfackets uppsägningar skulle leda till livsfara för de mest utsatta patienterna.

Socialdemokraterna kräver å sin sida, att regeringen sätter ut en bortre gräns när förlikningsnämnden måste lämna ett förslag.

– Den här lagen innebär tvång, order och hot, sammanfattade före detta arbetsmarknadsministern Tarja Filatov (s) vid rikdagsbehandlingen i början av veckan.

Väntas gå
Tehy har reagerat starkt på statsmakternas maktspråk. Nås ingen överenskommelse utlöses en andra våg av uppsägningar den 27 november, då ytterligare några tusen väntas lämna sina anställningar.

– När en kvinnodominerad bransch verkligen kämpar och använder andra metoder än de traditionella ses det som något oerhört, säger förbundets ordförande Jaana Laitinen-Pesola, till Hufvudstadsbladet.

Samtidigt försäkrar Tehy i ett pressmeddelande att man ”nu lägger all energi på att det ska bli en överenskommelse och förväntar oss samma intensitet hos arbetsgivarsidan”.

Nils-Erik Friis, arbetsmarknadsjournalist på Hufvudstadsbladet, vill inte kalla vårdfackets agerande för en specifik ”finsk modell”.

– Men till exempel Tehys ordförande Jaana Laitinen-Pesola har tidigare testat metoden med massuppsägningar på det lokala planet i Björneborg, där hon arbetat inom vården.

Hur är opinionsläget bland allmänheten?

– I den senaste mätningen är ungefär 25 procent mot, medan 60 procent stöder sjukskötarnas kamp. Men jag tror att opinionen svänger när sjukskötarna lämnar sina jobb och medierna kan rapportera om de första dödsfallen på grund av konflikten.

Hur är stödet från övriga fack?

– Inget egentligen, någon enstaka militant fackklubb har sagt sig stödja Tehy, men exempelvis i den kommunala sektorn så bevakar de andra fackförbunden svartsjukt läget.

– Och till exempel Super, dit vårdbiträdena hör, har meddelat att de vill ha samma lönehöjningar som Tehy eventuellt får.

När riksdagen sagt sitt, är det president Tarja Halonens tur. Vad säger hon?

– Det blir intressant att se. Hon har ju ett förflutet i den finländska motsvarigheten till LO och man kunde tro att det bär henne emot att göra ett så här stort ingrepp i en yrkesgrupps strejkrätt, avslutar Nils-Erik Friis.

Sören Viktorsson
Frilansjournalist
Skriv ett e-postbrev till redaktionen