Riksdagen överlämnar beslut om brott och straff till EU. Det blir den tydligaste förändringen med det föreslagna nya fördraget. Men många nya befogenheter får EU främst på papperet.

Skillnaderna är många mellan dagens fördrag och det som kan bli verklighet om ländernas parlament och en eller flera folkomröstningar går på toppmötets linje. Regeringscheferna kom överens om att anta det reformerade fördraget i Lissabon i mitten av oktober.

På uppdrag av vänsterpartiet har Riksdagens utredningstjänst utrett skillnaderna. Utredaren Thomas Allvin ger svar på: inom vilka områden som ländernas vetorätt tas bort, inom vilka områden som politikerna i Europaparlamentet får ny medbeslutanderätt samt på vilka områden EU ges ny rätt att fatta beslut.

Släpper inte allt
Den stora förändringen gäller rätts- och polissamarbetet som övergår från att vara helt mellanstatligt till att bli mer överstatligt. Svenska riksdagen överlämnar lagstiftningsmakt på känsliga områden till EU. Men fortfarande har riksdagen omfattande möjligheter att lagstifta inom straffrätten.

Områden som övergår från vetorätt till majoritetsbeslut i rådet är ungefär desamma som de där Europaparlamentet får ökad makt.  Delar av jordbrukspolitiken är ett område som parlamentarikerna får lika stor makt över som ministrarna i rådet. Andra sådana områden är just straffrätt och polissamarbete.

Polissamarbetet och brottsbekämpningen ligger i dag i den tredje pelaren som är mellanstatlig och dit svenska riksdagen inte överlämnat någon befogenhet till EU. Hela den strukturen försvinner med nytt fördrag. Asylpolitiken förändras också ganska radikalt. Redan i dag kan beslut fattas med kvalificerad majoritet i EU. Men med nytt fördrag går det att genomföra en mer gemensam politik som också handlar om att fördela börderna när det kommer stora flyktinggrupper till endast ett eller ett par länder.

När vänster- och miljöpartiet argumenterar för en folkomröstning om nya fördraget är ett argument att EU får mer makt.
Men skenet kan bedra. Många nya områden där det nya fördraget ger EU nya befogenheter är bara på papperet. I själva verket har de funnits med tidigare men under andra beteckningar.

Krävs mer
Men de bestämmelser som redan finns får en tydligare rättslig grund. Hur mycket mer makt som EU får på ländernas bekostnad kräver mer analys av varje artikel än genomgången från Riksdagens utredningstjänst.

Som exempel nämner Thomas Allvin turism och idrott som nya områden där EU tidigare inte haft något att säga till om. Men där handlar det om stimulansåtgärder och program för att stödja turistnäringen och idrotten på samma sätt som sker inom kulturen.

– Visst, det handlar om nya befogenheter, men alla innebär inte att ländernas lagstiftning kan ändras.

Utrikes- och säkerhetspolitiken förblir mellanstatlig. Och även inom det straffrättsliga samarbetet införs en nödbroms. Ett land kan
hävda att ett beslut inverkar för negativt på det nationella systemet och hänvisa det till regeringscheferna i Europeiska rådet som även i framtiden kommer att fatta enhälliga beslut med vetorätt för varje land.

FAKTA: Nya EU-fördraget
Här får EU fatta beslut med kvalificerad majoritet – i stället för att ett enstaka land har kunnat stoppa beslutet med sin vetorätt:

  • Fri rörlighet för arbetstagare, samordning av socialförsäkringssystem. Ett land kan dock dra i nödbromsen om ett beslut inverkar negativt på det sociala trygghetssystemet.
  • Samarbete mellan ländernas förvaltningar om straffrätt och polissamarbete, asyl- och invandringspolitik, yttre gränskontroller, viseringar, civilrätt och annan politik som rör fri rörlighet för personer.
  • Rättigheter och villkor för medborgare från länder utanför EU.
  •  Utnämning av Europeiska centralbankens direktion.

Här får Europaparlamentet medbeslutande – i stället för att rådet har kunnat avgöra frågorna självt:

  • Strukturfonderna och sammanhållningsfonden. Parlamentarikerna ges därmed mer makt över regionalpolitiken.
  • Jordbruksmarknaderna.
  •  En lång rad områden inom invandringspolitik och straffrätt. Det handlar om villkor för inresa och bosättning, uppehållstillstånd och familjeåterföreningar samt för beslut om Europol, polissamarbete, och Eurojust, åklagarsamarbete.
  •  Ändring av stadga för EU:s domstol.
  • Regler om genomförandet av EU:s budget och om finansiell kontroll.
  • Ram för den gemensamma handelspolitiken.

Här får EU nya områden att fatta beslut om:

  • Val av ordförande i Europeiska rådet.
  • Utnämning av representant för utrikes- och säkerhetspolitik.
  •  Inom gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, men med kvalificerad majoritet på förslag av ”utrikesministern”.
  • Bestämmelser om skydd av personuppgifter.
  •  Beslut som ska garantera snabb finansiering av åtgärder inom utrikes- och säkerhetspolitiken samt upprättandet av en startfond för finansiering av åtgärder med militära konsekvenser.
  •  Bestämmelse om utträde ur unionen.
  • Principer och villkor för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.
  • Ram för åtgärder mot kapitalrörelser – som frysning av tillgångar som tillhör personer inom EU för att bekämpa terrorism.
  • Inrättande av en europeisk åklagarmyndighet för att utreda och lagföra brott mot EU:s ekonomiska intressen. Kan utsträckas till andra brott, med enhälliga beslut.
  • Energipolitik.
  • Immaterialrätt, inklusive patentmyndighet på EU-nivå.
  • Rymdpolitik, kan utformas som europeiskt rymdprogram.
  • Stegvis införande av gemensam förvaltning av EU:s yttre gräns.

Fotnot: Listan från Riksdagens utredningstjänst är längre. LO-Tidningen har fört samman många punkter, de flesta inom asyl, brott och straff.

Läs också: det nya reformerade fördraget i sin helhet