En starkare arbetslinje var temat för det socialdemokratiska jobbrådslaget för några veckor sedan. Socialdemokraterna måste börja balansera rätt och plikt bättre, sade den ena ordföranden i gruppen, Thomas Östros.

Socialdemokraterna har varit för otydliga med att de inte bara står för generös a-kassa utan också för fler nya jobb, hävdade Östros och hans ordförandekollega Luciano Astudillo i en debattartikel i Dagens Nyheter i somras.

Oavsett vad det är som egentligen anses vara problemet – valrörelseretorik eller den faktiska politiken – så tycks logiken vara klar. Socialdemokraterna ska vinna nästa val genom att visa att de är bättre än högeralliansen på högeralliansens hemmaplan. Genom att ”ställa krav” på arbetssökande, alltså.

Det är naturligtvis helt bakvänt. Regeringen är oerhört impopulär av goda skäl. Det är svårt att tänka sig ett bättre läge för att lansera ett vänsterinriktat alternativ, som svar på den ilska som så många känner över högerns inskränkningar av andras frihet och värdighet. Både väljarsympatierna och samhället skulle kunna förbättras av det.

Övertydliga exempel i omvärlden
Om s-ledningen och rådslagsdeltagarna tvivlar, finns det närmast övertydliga exempel att hämta i omvärlden. Till exempel i ett av de länder som har genomgått de våldsammaste arbetsmarknadspolitiska förändringarna på senare år; Tyskland. 2004 förändrades den tidigare rätt generösa tyska arbetslöshetsförsäkringen, genom de så kallade Hartz-lagarna.

I korthet innebär Hartzreformen att arbetslösa tvingas ta i princip vilket jobb som helst. Efter ett års arbetslöshet trappas dessutom ersättningen ned till motsvarande socialbidragsnivå – cirka 3000 kronor plus hyra. Om man inte hittar ett nytt jobb (vilket man i så fall tvingas ta, oavsett yrkesområde, ort eller lönenivå) kan man tvingas delta i ett slags beredskapsarbeten mot obetydlig ersättning.

En tredjedel har låglönejobb i Tyskland
Föga förvånande har Hartzreformen bidragit till att en tredjedel av de tyska anställda nu har låglönejobb, vilket definieras som jobb där lönen är lägre än två tredjedelar av genomsnittslönen. Den tanke som ligger bakom Hartzlagarna är samma tanke som vägleder Reinfeldtregeringen i Sverige: vilket jobb som helst är gott nog.

Flera av deras åtgärder påminner om de tyska: minskad ersättning, utförsäkring från den egentliga a-kassan efter en viss tid, ökade krav på att ta nya arbeten och arbetsmarknadspolitiska åtgärder som snarare är kontrollinstrument än vägar till bra jobb.

Säkert är det inte detta som de svenska socialdemokraterna vill. Och om de inte vill gå samma öde till mötes som de tyska socialdemokraterna, måste det också framgå tydligt.

Det tyska partiet, som har stått bakom Hartz-reglerna hela vägen, är nu nere på opinionssiffror på 26–27 procent. De upplevs helt enkelt inte som ett alternativ till högern.

Hanna Pettersson
Juridikstuderande i Lund
Skriv ett e-postbrev till redaktionen