”Strejkrätt är inget för EU:s domstol”
 |
| Steven Vallik |
Danska LO:s jurister ser ”tvivelaktiga spelare på arbetsmarknaden” som tar EU:s institutioner till hjälp för att vinna en kamp som egentligen är ideologisk. Lavalmålet i EU:s domstol har noga analyserats.
Konflikten om skolbygget i Vaxholm står inför ett avgörande. Vid årsskiftet beräknas en dom i Lavalmålet komma från EU:s domstol i Luxemburg. Inte bara i Sverige utan också i Danmark väntar facken oroligt på beslutet.
– Vi anser inte att EU:s domstol ska döma i ett mål som handlar om strejkrätt, säger Steven Vallik, LO-jurist på huvudkontoret i Köpenhamn.
Danmarks och Sveriges arbetsrätt liknar varandra. Löner och villkor bestäms genom kollektivavtal och inte lag som. För att facken ska ha framgång med kraven på samma lön för utländska arbetare som för inhemska är strejkrätten därför avgörande. Konflikträtten i de båda länderna liknar varandra men skiljer sig åt i detaljerna.
Åtgärder som används flitigt
I Danmark finns ingen lex Britannia, som i Sverige ger rätt att tränga undan ett utländskt kollektivavtal. Och i dansk rättspraxis finns proportionalitetsregler som går ut på att strejker inte får leda till att företag går i konkurs. Sympatiåtgärder används emellertid flitigt vid blockader. Sådana åtgärder är avgörande, anser Steven Vallik, eftersom det oftast inte finns medlemmar i den verksamhet facken önskar ingå avtal med.
– Sympativapnet används för att det är effektivt, säger han.
Domstolens generaladvokat, som kommit med sitt förslag till domslut i Lavalmålet, avvisar dock den danska och också svenska hållningen om att stridsåtgärder är ett område där EU-fördragets fria rörlighet och etableringsfrihet inte är tillämpliga. I sitt förslag till dom anser generaladvokaten att rätten att strejka är grundläggande och inte kan ifrågasättas. Men formerna för hur denna rätt utövas är inte skyddade på samma sätt.
Danska LO:s jurister har reagerat kraftigt mot inställningen att facken inte får ställa andra krav på innehållet i ett kollektivavtal än vad som finns angivet i utstationeringsdirektivet, den skrivning som innehåller villkor som utländska arbetstagare ska garanteras i det land de arbetar i.
En maktförskjutning
– Om arbetsgivaren inte kan krävas på avgift för pension eller utbildning så har generaladvokaten flyttat makten från politiken till domstolar, säger Steven Vallik.
Om det sker en inskränkning av strejkrätten som generaladvokaten föreslår så får vi arbeta politiskt för att göra domslutet verkningslöst. En dom i Luxemburg om konflikten i Vaxholm får verkan också i Danmark eftersom den blir prejudicerande när det gäller strejkrätten, förklarar han.
– Även om danska arbetsgivare betonar att de inte vill ändra i den danska modellen så tänds juleljus i deras ögon när samtal förs om att begränsa strejkrätten, säger Steven Vallik och skrattar gott.
FAKTA: Dom vid årsskiftet
Bakom målet i EU:s domstol ligger konflikten i Vaxholm hösten 2004. Laval un Partneri anlitade cirka 35 lettiska byggnadsarbetare att bygga om och till en skola men vägrade teckna kollektivavtal med Byggnads.
Byggnads startade en blockad mot Laval och Elektrikerna följde efter med sympatiåtgärder. Arbetet med skolbygget upphörde gradvis.
Arbetsdomstolen ogillade Lavals krav på att blockaden omedelbart skulle förbjudas. Men före sin slutgiltiga dom bad AD EU:s domstol om ett förhandsavgörande.
Den domen kommer sannolikt runt årsskiftet. Det är första gången EU:s domstol behandlar strejkrätten. 13 domare avgör. Rapporterande domare är Uno Löhmus från Estland.
Läs också: artikeln "Minimilönerna har blivit normala", 15/10 2007
Läs också: artikeln "När nya lönevindar blåser", 15/10 2007
