Dags att enas om ny EU-grund

Claes-Mikael Jonsson. Foto: Scanpix.

Europafackets vädjan till EU:s regeringschefer att inte tona ner arbetsmarknadens parters roll i det nya reformfördraget får inget gehör. Det säger något om klimatet inom EU, anser arbetsrättsexperter.

På det informella toppmötet i Lissabon i morgon, fredag, ska de 27 EU-ländernas regeringschefer försöka komma överens när det gäller reformfördraget, en slags grundlag för EU.

Flera länder har fått olika sorters undantag från stadgan om grundläggande rättigheter och polissamarbetet. Men majoriteten av länder, som Sverige, är så måna om att få det nya fördraget i hamn att de inte föreslår några förändringar av det förslag som togs vid toppmötet i juni.

Flytten av den sociala dialogen och arbetsmarknadens parters betydelse möts dock av stark facklig kritik. I fördraget har deras betydelse tonats ner i jämförelse med det tidigare förslaget till konstitution, anser Europafacket. Deras roll har flyttats till en mer undanskymd plats till en ny artikel: 136a. Tidigare var sociala dialogen placerad i det inledande avsnittet om unionens demokratiska liv.

Ingen statsliknande konstitution
Men inte bara texten om arbetsmarknadens parter har flyttats utan också den om en europeisk ombudsman, öppenhet, skydd av personuppgifter samt kyrkornas ställning.

Flera länder markerar att det är ett fördrag som förhandlas fram, ingen statsliknande konstitution. Konstitutionen fick stryk i två folkomröstningar 2005, i Nederländerna och Frankrike. Och det anses mycket osannolikt att just sociala dialogen ska återfå en mer framskjuten plats i sista stund.

– Helt klart kan flyttningen ses som en politisk markering. Samtidigt får flyttningen ingen rättslig betydelse så det är svårt att säga om den ändrar något i praktiken, säger Claes-Mikael Jonsson, LO-jurist.

Europafacket är också kritiskt till att några länder fått undantag från stadgan om grundläggande rättigheter där flera fackliga frågor finns med, som strejkrätten och föreningsfriheten. Storbritannien har fått sitt undantag genom ett protokoll som är fogat till fördraget. Polen har deklarerat att det ansluter sig till protokollet, medan Irland har backat från det efter starka fackliga protester.

Borde fått högre status
EU:s stadga om grundläggande rättigheter ingick i förslaget till konstitution. I dagens reformfördrag ges det rättslig status på samma nivå som resten av fördraget. De grundläggande rättigheterna borde emellertid ha getts en högre dignitet, anser Niklas Bruun, professor i arbetsrätt vid Helsingfors universitet.

– Om rättigheterna i stadgan har samma dignitet som i fördraget betyder det att de ligger på samma nivå. Grundläggande medborgerliga rättigheter ska då balanseras mot rent ekonomiska som fri rörlighet för kapital. Det får betydelse för mål som det om letternas skolbygge i Vaxholm, säger Niklas Bruun.

– Man brukar säga att grundläggande rättigheter ska placeras på en högre nivå än rent ekonomiska, något som alltså inte sker i EU:s fördrag.

Fördraget ska också passera toppmötet i december innan det bli verkligt, samt inte minst de 27 ländernas parlament och åtminstone en folkomröstning, i Irland.

FAKTA: Punkter ur EU-fördraget

• Utrikesministerns titel blir unionens höge representant för utrikes- och säkerhetspolitik.
• EU får en ordförande som kan sitta maximalt fem år.
• Majoritetsbeslut införs på nya områden, Exempelvis inom polis­samarbete och straffrätt.
• Nationella parlament får något mer att säga till om. Om majoriteten inte är nöjda med ett förslag skickas det tillbaka till kommissionen.
• Stadgan för grundläggande rättigheter blir juridiskt bindande.
• EU-symboler som flagga, motto och nationalsång finns inte längre med.

Läs också: artikeln "De vill ha EU-hymn och flagga", 12/7 2007