Det nya EU-fördraget kan tas i nästa vecka. Men det innehåller många otydligheter som kan ställa till rättsligt kaos. Öppenheten blir sämre än med förra konstitutionen, enligt en advokat.

I nästa vecka har EU:s regeringschefer ett informellt toppmöte. Då ska det reformerade fördraget behandlas. Sannolikt kommer de 27 EU-länderna att anta det.

För att det ska bli verklighet ska det därefter ratificeras i vart och ett av länderna. Och då börjar de stora svårigheterna. Än så länge har endast Irland beslutat att en folkomröstning ska föregå beslutet i parlamentet. Men i både Danmark och Storbritannien finns oppositionspartier som vill ha folkomröstning.

Ett nytt fördrag kan då förkastas på samma sätt som skedde med konstitutionen när folket i Nederländerna och Frankrike röstade nej. I det nya fördraget är alla laddade symboler som för tankarna till en statsbildning borta. EU-rättens företräde framför de nationella skrivs inte heller in i fördraget. Den ersätts med en förklaring som erinrar om nuvarande rättspraxis, som är just att EU-rätten har företräde.

Full sysselsättning
Europafacket är positivt till att EU i fördraget erkänns som en social marknadsekonomi som ska verka för full sysselsättning. Facket välkomnar också att stadgan för grundläggande rättigheter blir rättsligt bindande. I den finns fackliga frågor som strejkrätt, förhandlingsrätt och skydd mot uppsägning utan saklig grund.

Storbritannien får dock undantag från stadgan i ett särskilt protokoll. Polen och Irland har också förbehållit sig rätten att ansluta sig till detta.

Europafacket beklagar att länderna därmed förnekar sina medborgare viktiga sociala rättigheter. Niklas Bruun, professor i arbetsrätt, skriver i nyhetsbrevet EU och arbetsrätt, att protokollet kan ge upphov till intrikata rättsliga frågor och kaos.

– Det är ytterligt märkligt att vissa får undantag från rättigheter och skyldigheter. Svenskar ska åta sig saker och ting som britter och kanske också polacker och irländare inte behöver göra, säger Ulf Öberg, advokat och EU-rättslig expert.

Ett steg bakåt
När det gäller öppenheten inom EU och möjligheten att få ut handlingar anser Ulf Öberg att den tar ett steg bakåt med det nya fördraget.

– Osäkerheten är stor om handlingar som kommer in till EU:s institutioner omfattas av öppenhet. I fördraget betonas enbart att det gäller handlingar som kommer från de olika institutioner, säger Ulf Öberg.

EU:s domstol, centralbanken ECB och investeringsbanken är undantagna från offentlighetsreglerna, något han är mycket kritisk till.

FAKTA: Punkter ur fördraget

  • Utrikesministerns titel blir unionens höge representant för utrikes- och säkerhetspolitik.
  • EU får en ordförande som kan sitta maximalt fem år.
  • Majoritetsbeslut införs på nya områden.
  • Majoritetsomröstningar införs inom polissamarbete och straffrätt.
  • Nationella parlament får något mer att säga till om. Om majoriteten inte är nöjda med ett förslag skickas det tillbaka till kommissionen.