Juristerna i EU:s domstol har den yttersta makten över svenska arbetsmarknadsmodellen. Det är inte demokrati, anser Eva-Britt Svensson, vänsterpartiets EU-parlamentariker.

EU:s domstol kan öppna den tidigare stängda dörren för lönedumpning, ojämlik konkurrens och försämrad konkurrens. Det kan bli konsekvensen om det lettiska byggföretaget Laval un Partneri vinner målet över svensk fackföreningsrörelse i EU:s domstol, enligt en ny vänsterrapport om EU, arbetsrätten och hotet mot den svenska modellen.

Rapporten har skrivits av Roger Höögh, jurist och tidigare politisk sekreterare åt en annan av vänsterns EU-parlamentariker.

– Det finns litet stöd för att den svenska modellen skulle vara stelbent och oflexibel. Ändå hotas den nu av EU och dess domstol, säger Eva-Britt Svensson.

Minerad mark
Arbetsrätten ses i EU som en del av socialpolitiken och har haft en undanskymd ställning. Men när förslaget till ett tjänstedirektiv kom från EU-kommissionen briserade konflikterna runt arbetsrätten. Tjänstedirektivet var ett politiskt förslag för att skapa en gemensam marknad. Men kommissionen gav sig också in på minerad mark och försökte reglera villkoren på arbetsmarknaden. Detta låter sig inte göras utan att skapa konflikter och problem, enligt rapporten.

Lavalmålet i EU:s domstol närmar sig ett avgörande. Domen ska enligt uppgift komma någon gång i november eller december.
I det målet har konflikten blivit som tydligast mellan den fria rörligheten och svensk rättstradition, enligt Roger Hööghs rapport.

Om EU:s domstol går på det lettiska byggbolaget Laval un Partneris linje kan Sverige tvingas införa minimilöner eller allmängiltigförklara kollektivavtalen. Den svenska modellen med oberoende parter på arbetsmarknaden undergrävs.

Kan öppnas på nytt
Konflikten bottnar, enligt rapporten, i att arbetsgivaren vill få hjälp av EU:s domstol med att betala längre lön än vad svenska kollektivavtal medger. Den dörren har tidigare varit stängd men kan öppnas genom en dom i Luxemburg.

Att ändra modellen är naturligtvis möjligt. Men frågan Roger Höögh ställer är om den förändringen ska bestämmas av jurister i EU:s domstol, eller om det är en fråga för svenska politiker med folkviljan som grund.

FAKTA: Lavalkonflikten
Lavalkonflikten började i Vaxholm 2004 när företaget anlitade lettiska byggnadsarbetare. Byggnads krävde kollektivavtal för dem. Men Laval hänvisade till (ett sämre) avtal med facket i Lettland.

Byggnads startade en blockad mot Laval och Elektrikernas följde efter med sympatiåtgärder. Arbetsdomstolen ogillade Lavals krav på att blockaden omedelbart skulle förbjudas. Men före sin slutgiltiga dom bad AD EU:s domstol om ett förhandsavgörande.

Ladda ner rapporten: "EU, arbetsrätten och hotet mot den svenska modellen"