Med resväskorna fulla av pengar

Brasiliens president Lula da Silva omfamnar IF Metalls Torsten Wetterblad. Foto: Fredrik Sandberg.

– Det är 20 år sedan vi sågs. Jag blev rörd. Det är fantastiskt att han lyckats bli Brasiliens president, säger Torsten Wetterblad till LO-Tidningen, efter mötet när Lula da Silva dragit iväg för att äta middag med kungen och drottningen.

Han var i veckan på sitt första besök i Sverige som president för världens femte största land, och reste sedan vidare till andra nordiska länder. Som fackförbundsledare var han däremot många gånger i Sverige.

Lula da Silva får några snabba frågor när han lämnar IF Metall. Han känner sig hemtam i de flesta miljöer, bedyrar han.

– Jag är president för en stor republik och måste kunna röra mig bland alla sorters människor.

Tog sig tid
Men Lula da Silva värnar om sin politiska bas som fortfarande är de fattiga och arbetarna. Han stannade kvar mycket längre än den tid som var avsatt för mötet med IF Metall.

Det var som facklig ledare allt började. 1978, mitt under militärjuntans tid i Brasilien, ledde han de första strejkerna på sin första arbetsplats på svenska Scanias lastbilsfabrik i Sao Bernardo do Campo, förort till 20-miljonersstaden Sao Paulo. Då började också de internationella kontakterna med svenska Metall, som fortfarande är starka.

Torsten Wetterblad åkte med resväskor fulla med pengar till det våldsamma landet. ”Då gick det ju inte att skapa ett konto där och skicka över pengar via bankerna”.

– Lula satt i fängelse under perioder tillsammans med andra kämpar. Metallarbetare i Sverige samlade in pengar som stöd och jag såg det som min uppgift att se till att de kom fram, säger Torsten Wetterblad.

Absurd uppelvelse
Han har följt Lula da Silva som president från sitt senaste arbete som Sidas biståndschef i Bolivia.

– Det är fantastiskt att han lyckats. Och det är absurt och spännande att få två kramar av en man som har en plats i världshistorien, säger Torsten Wetterblad.

Med på mötet med Lula da Silva var också Valter Sanches, generalsekretare för Metallfacket CNM, inom CUT, den brasilianska motsvarigheten till LO.

CNM-CUT är Lula da Silvas gamla fack som han var med och startade. Utifrån den basen bildades sedan arbetarpartiet, PT, som han blev ordförande för.

Även om pragmatikern och realpolitikern Lula da Silva kritiseras hårt från vänster för att han inte gjort mer för de fattiga så har det
hänt mycket positivt med den brasilianska ekonomin, betonar Valter Sanches.

– Stödet är fortfarande starkt för Lula bland arbetarna. De fattigas inkomst ökar mer än genomsnittet. Under Lulas nästan fem år som president har den lagreglerade minimilönen höjts med 54 procent, säger Valter Sanches.

Fyller ut kostymen
Cirka en tredjedel av arbetskraften tjänar en minimilön eller mindre eftersom den svarta arbetsmarknaden är stor. Facket vill ha upp minimilönen ännu mycket mer från nuvarande cirka 1.295 kronor i månaden till närmare 5.500.

– Först då kan en familj med två barn leva ett värdigt liv, säger Valter Sanches.

Lula da Silva ser fräsch och välmående ut och fyller väl ut statsmannakostymen. Torsten Wetterblad tycker att han ser mindre sliten ut än för 20 år sedan.

– Det kanske inte är lika slitigt att vara president för 190 miljoner invånare som att vara fattig metallarbetare i en förort till världens största stad Sao Paulo, säger han och ler mångtydigt.

Samtidigt, utanför metallhuset i Stockholm, drog Lula da Silva vidare med livvakter och en stor delegation med bara män i svarta kostymer.

Läs också: Artikeln "Presidenten puffar för etanol", 12/9 2007