”Vi måste leva med självmorden”

Hitills i år har 30 personer tagit livet av sig framför tåget. Foto: MATS ANDERSSON

Varje dag riskerar de att döda någon på jobbet. För lokförare är självmord ett stort arbetsmiljöproblem, men bättre sikt och kameror längs spåren kan minska risken. 

I snitt tar en person varje vecka sitt liv genom att ställa sig framför ett tåg. Varje självmord innebär samtidigt att en lokförare ofrivilligt dödar någon i tjänsten.

– Det är givetvis ett jättelikt arbetsmiljöproblem för dem som drabbas. Jag har kollegor som valt att sluta köra efter en påkörning. Det är så jobbigt, säger Valle Karlsson, ombudsman på Seko och tidigare lokförare.

Hittills i år har runt 30 personer begått självmord på järnvägsspår, enligt Banverkets statistik. Antalet har varit relativt konstant de senaste tio åren med mellan 50 och 60 självmord varje år. Enligt Valle Karlsson innebär det att mer än hälften av alla lokförare kör på en människa någon gång under sin yrkeskarriär.

Samma risk i tunnelbanan
Även tunnelbaneförare löper samma risk. Utöver de 50 på Banverkets räls begår mellan 15 och 20 personer varje år självmord framför ett tunnelbanetåg, enligt Karl-Erik Cedergren, som är huvudskyddsombud i tunnelbanan. Han säger att många förare tar det hårt, men att det ändå är ett arbetsmiljöproblem som det inte pratas så mycket om.

– Det är något man får leva med. En del har ju otur och drabbas flera gånger på kort tid. För andra kan det gå flera år utan att det händer något, säger han.

Själv har han drabbats två gånger, och säger att det svåraste direkt när påkörningen inträffar är att ta hand om allt runt omkring. Det dröjer upp till tio minuter innan räddningstjänst och trafikledning är på plats. Fram till dess är tunnelbaneföraren ensam med den påkörde, de chockade människorna på perrongen som sett vad som hänt och passagerarna på tåget.

– Det är väldigt långa minuter, och man är väldigt ensam i det läget, säger han.

Att helt stoppa självmorden  framför tåg är svårt. Vid inomhusstationer i tunnelbanan går det att bygga glasväggar runt spåren som inte öppnas förrän tåget stannat. Systemet används i flera städer utomlands, men Karl-Erik Cedergren ser det inte som någon fullkomlig lösning.

– I Stockholm har vi ju många utomhusstationer, och folk kan ju även springa in i tunnlarna. Då får man bygga in hela tunnelbanan om det ska fungera, säger han.

Det går att stoppa självmordsförsök
När det gäller vanliga tåg sker de flesta självmord utanför stationsområdena i utkanten av tätorter, enligt Helena Rådbo på Karlstads universitet som forskar om självmord på järnvägsspår. Hon säger att det man kan göra är att försöka stoppa den som vill ta sitt liv. 85 procent gör nämligen inte om självmordsförsöket om de stoppas.

– Man måste upptäcka dem i tid, och allmänheten måste reagera och slå larm om någon rör sig vid spåren så att tågen hinner stanna.

I Skåne har Banverket satsat på kameraövervakning, och det ska nu införas på fler ställen i Sverige. När personer upptäcks på spåren åker väktare ut och tar hand om dem.

– Vi har upptäckt människor som legat och stått på spåret och hunnit stoppa tågen och få bort dem. Vi vet att vi förhindrat fem självmord, men det kan vara mer, säger Jonas Bengtsson, som är informatör på Banverket.

Facket vill ha bättre sikt
Facket arbetar också för att sikten ska förbättras längs spåren. Det ger föraren åtminstone en liten chans att hinna stanna, om tåget går sakta och sikten är god, säger ombudsman Valle Karlsson.

Forskaren Helena Rådbo tror också att förbättrad sikt kan ha positiv effekt, trots att lokförarnas chanser att hinna stanna tågen är små.

– Många som tänker ta sitt liv söker avskildhet. Om man röjer upp runt spåren minskar den möjligheten och det blir lättare att upptäcka personerna och slå larm, säger hon.

Läs också: Tre människor har ställt sig framför hans tåg
Läs också: Kamratstöd hjälper lokförarna tillbaka