Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin är nöjd med nystartsjobben som kan gå till anställda med hur höga löner som helst.
– Nystartsjobben är en väldigt stor vinst för den enskilde, en väldigt stor vinst för samhällsekonomin och en vinst för företaget också. Det är det en trippelvinst för alla även när nystartsjobb går till högavlönade.

Så förklarar han att det inte finns något tak för nystartsjobben, varken för löner eller för subventioner. LO-Tidningen avslöjade i morse, torsdag, fallet med ett nystartsjobb ger den anställde 820.000 kronor i årslön och en subvention på drygt en kvarts miljon till företaget.

– Att utmåla nystartsjobb som en höginkomsttagarsubvention tycker jag faktiskt är att skruva sanningen både en och två gånger, säger Sven Otto Littorin till LO-Tidningen.
 
Vinst för samhället
Han beskriver nystartsjobben till högavlönade som en samhällsekonomisk vinst:

– Om vi har en lön på 68.400 så avstår staten från att ta in ungefär 25.000 i arbetsgivaravgift, men i gengäld får vi i den offentliga sektorn totalt sett in 30.000 till 35.000 i skatteintäkter. Dessutom slipper vi betala arbetslöshetsersättning eller socialbidrag som är alternativet.

Sven Otto Littorin vill inte heller kalla det för subvention att företaget slipper betala arbetsgivaravgift.

– Att vi avstår att ta in en arbetsgivaravgift för den som varit långtidsarbetslös, det är inte samma sak.

Undersökningar visar ju att 70 procent av dem som får nystartsjobben skulle ha fått jobb ändå utan subvention, är det då inte ett samhällsekonomiskt slöseri?

– Nej, det går inga pengar till detta. Staten avstår från att ta in arbetsgivaravgiften, det är därmed ingen subvention i lagens mening. Det blir en mindre intäkt till statskassan, det är det pris vi får betala.

– Men i varje enskilt fall är det ändå en vinst. En långtidsarbetslös person får ett arbete till en samhällsekonomisk vinst, jag har väldigt svårt att bli upprörd över det.

Ett företag kan anställa en vd som nystartsjobb om man skulle vilja göra det?

– Ja, desto bättre. Direktörer är också arbetslösa och om de uppfyller villkoren för nystartsjobben så är det jättebra.

Vad säger du då åt dem som konstaterar att ni skär ned på a-kassersättningarna och försämrar försäkringen, men inte sätter några gränser för hur mycket pengar som går åt till ett nystartsjobb?

– Det går inte åt några pengar, det blir en samhällsekonomisk vinst som i fallet med högavlönade uppgår till mellan10.000 och 15.000 kronor i månaden.

Även om de skulle ha fått jobb ändå?

– Det är samhällsekonomiskt lönsamt även om 70 procent av dem som får nystartsjobben skulle ha fått jobb ändå.

Om 70 procent av dem som får nystartsjobben skulle ha fått jobb i alla fall så är det väl en kostnad?

– Det är absolut ingen kostnad, Möjligen en något mindre intäkt än annars. Men det är ändå ett pris att som vi är beredda att betala för att få så många som nu kommer till det här.

– Även om det är 70 procents undanträngningseffekt så uppstår vinsterna för den enskilde, samhällsekonomin och företaget i varje enskilt fall. Är det något problem? undrar Sven Otto Littorin.

FAKTA: Nystartsjobben infördes vid årsskiftet
De innebär att en subvention utgår till den arbetsgivare som anställer en person som varit arbetslös i minst ett år (sex månader för ungdomar). Arbetsgivaren slipper betala arbetsgivaravgiften, vilket motsvarar 32,4 procent av lönen. Stödet utgår lika länge som personen varit arbetslös tidigare. Nystartsjobb finns bara i den privata sektorn.

Läs också: Rekordnota för välbetalt nystartsjobb
Läs också: LO kritiserar nystartsjobben
 
Peeter-Jaan Kask
Frilansjournalist
Skriv ett e-brev till redaktionen