Ett smörgåsbord av valmöjligheter

Julia Österling md tvillingsystern Vilma och storasyster Emma. Foto: Therése Ny.

Öööö. Mmmm. Vet inte. Julia slingrar runt på stolen och ser lurig ut. Ögonen lyser. Hon är sju år och ska snart fylla åtta. Yrkesvalet är avlägset.

I en trästuga i Västerby i södra Dalarna sitter barnen i ettan utspridda i ett par rum. Julia Österling följer med till ett tredje rum som hon gillar. Här är det inte lika ljust, förklarar hon. Hon har just jobbat färdigt med Snoken.

– Det är en orm där det står ”gör två sidor i matteboken”. Då ska vi göra det.

Det står andra saker också, säger hon, och visar en slingrande orm med olika rutor på väggen bakom henne. Ta ett trollkort, läs en bok för en vän, upp och hoppa, skriv en mattesaga. När en uppgift är klar får barnen måla över rutan i sin egen lilla snok. Skillnaden mot sexårsverksamheten, som också håller till i det lilla röda annexet, är att man får jobba mer i ettan, berättar Julia. Det gillar hon.

Nya ansikten
När jag frågar om första skoldagen tänker Julia på sexårs. Det var läskigt. Hon kände några, för dem hade hon gått med på dagis. Men inte alla. Och inte fröken.

– Men sen gick vi in och då var det inte så pirrigt. För jag hade varit på ett ställe som såg ut ungefär så där. Det var hemma hos min moster i Vikbyn, säger Julia.

Julias tvillingsyster Vilma går också i klassen. Men hon kände sig lite dålig den här dagen och har blivit hämtad av farmor. Julia har ingen aning om hur det är att ha en syster i samma klass.

– Jag har inte tänkt på det.

Vad hennes föräldrar jobbar med vet Julia inte, säger hon först. Det har de inte berättat.

– Det hinner de inte för de måste jobba.

Bygger typ
Fast sen kommer hon på vad pappa gör.

– Han jobbar med Österling Bygg som ligger borta i stan. Han bygger typ hus. Han har byggt vårt garage.

Mamma är hemma på måndagarna, vet Julia. Det är skönt för då hämtar hon efter lunch. Och de har tid att spela spel. Tre spel i rad orkar mamma. Sen får Julia spela med Vilma. De andra dagarna jobbar mamma. Just det, hon är någon typ av doktor, kommer Julia på.

– Mamma brukar ta sprutor. Hugo skulle ta en spruta och då gjorde mamma det.

Hugo är Julias kusin. Skillnaden på barn och vuxna är att barn är mindre. Vuxen blir man vid någonting med 20. Vad Julia ska bli när hon blir vuxen vet hon inte. Säger hon och långgäspar. Det är dags för lunch. Vi klafsar tvärs över skolgården. Utanför huvudbyggnaden går Julia rakt in i en stor tjejs famn, lyfts upp och får en kram.

– Hon går i Emmas klass, säger Julia och går vidare.

Emma själv är storasyster, 13 år precis i dag, och går i fem-sexan.  Att ha henne på samma skola är kul tycker Julia. När Julia har ätit springer hon ut på långrast och vi gör upp om att ses efteråt för att ta bilder. Snart kommer också Emma till matsalen. Hon säger att hon inte träffar tvillingarna så ofta längre. Förra året blev det nästan lite för mycket. Nu är de mer med hennes kompisar. Men hon och kompisarna låter ettorna vara med och spela fotboll.

– Jaarå, det går bra.

Googlade fram
Rasterna är det som är bra med skolan, säger Emma. Och gympa och bild, sånt som inte är så jobbigt. Och att forska. Senast om Anja Pärson.

– Jag gick in på datorn, kollade fakta och drog ut lite grejer.

Hur hon hittade? Sökte på Google, bara. Själv funderar hon på att bli idrottslärare. Sitta still inomhus och skriva lockar inte. Inte heller mammas jobb som sjuksköterska:

– Jag tycker det verkar så tråkigt att prata med sjuka människor hela dagarna.

Snart ska sexan ha två dagars praktik, hos någon bekant. Då blir det på en frisersalong. Frisör kan hon också tänka sig. Kompisarna vill mest bli fotbollsproffs och artister och sånt. Själv spelar hon fotboll i IFK Hedemora sedan två år, två gånger i veckan plus match, så fotbollsproffs klingar inte heller så dumt.

– Men det känns nästan lite omöjligt.

När vi kommer tillbaka från fem-sexans gula annex på andra sidan skolgården har ettan blivit fritids. Men någon Julia hittar vi inte. Hon har åkt till Alice, säger klasskompisarna. Tre timmar senare kan fotografen ta sina bilder. Vi är hemma hos familjen Österling i Mälby, får se både garage och utsikten över sjön Viggen från vardagsrummet. Farmor har varit snäll och hämtat hem Julia från kompisen i grannbyn, och vi kunde ta skolbussen med Emma. Vilma är på fötter igen. Och det blir hon som får Julia att komma på ett yrke.

– Jag vill bli konstnär! säger Vilma.

– Jag med, säger Julia.

FAKTA: Emma Österling
Ålder: 13.
Intressen: Fotboll, tränar två gånger i veckan och spelar match på helgen. Slalom.
Vill bli: Idrottslärare eller frisör.

FAKTA: Julia Österling
Ålder: 7, fyller snart 8.
Intressen: Spela spel, rita, innebandy, slalom.
Läxa: Läs med Leo, läsa högt för föräldrarna fyra sidor i veckan.
Vill bli: Konstnär.

FAKTA: Vilma Österling
Ålder: 7, fyller snart 8.
Intressen: Spela spel, dator och tv-spel, innebandy, slalom.
Vill bli: Konstnär.