Flera starka kandidater har bäddat för en rekordtidig kampanjstart inför amerikanska presidentvalet. Bland demokraterna pågår en ivrig jakt efter fackens gunst – lösningen kan heta John Edwards.

Hillary Clinton och Barack Obama har fångat den mesta av medieuppmärksamheten hittills. Chansen att USA för första gången väljer en kvinnlig eller svart president har satt fart på nyhetsredaktionerna. Redan ett år innan de första primärvalsrösterna räknas är relationerna mellan de båda läger spända. Hillary Clinton är partietablissemangets kandidat. Barack Obama är den politiska nykomlingen som så här långt har levt mer på karisma och vackra målsättningar än konkret politik.

Men vid sidan av dessa två finns andra utmanare. Amerikanska primärvalskampanjer handlar till stor del om att appellera till partiets kärnväljare. Inom det demokratiska partiet är fackföreningsrörelsen en av de viktigaste grupperna. Den kommande tiden gör kandidaterna därför allt vad de kan för att försöka vinna stöd bland fackliga ledare och fotfolk.

Rangordnar frågorna
Bland fackligt aktiva framhålls en reform av sjukvårdssystemet som den viktigaste valfrågan. Något som bidragit till att frågan, vid sidan om Irakkriget, är den som tar mest plats i debatten. Både Hillary Clinton och Barack Obama har deklarerat att de vill att alla ska omfattas av en sjukvårdsförsäkring. Detaljerna hur detta ska gå till har än så länge inte presenterats.

Men den som kommit längst på detta område är vicepresidentkandidaten från 2004: John Edwards. Han pekas av bedömare ut som den som på allvar kan utmana de båda huvudnamnen. Den tidigare senatorn har tillbringat åren efter förra presidentvalet med att lägga grunden för en ny kampanj. Han har stått strejkvakt med transportarbetarna och varit en flitig talare vid fackliga kongresser. Allt för att etablera en bas av sympatisörer, och hans huvudtema – kamp mot fattigdomen – går hem i de fackliga leden.

Mixar modellerna
Nyligen presenterade han en minst sagt vågad sjukvårdsreform. John Edwards föreslår ett system som innebär att alla amerikaner har en sjukvårdsförsäkring. Det rör sig inte om en allmän försäkring efter europeiskt mönster, utan en blandning av privata och offentliga försäkringar.

Kostnaden för reformen beräknas till över hundra miljarder dollar per år. Finansieringen ska ske via skattehöjningar och höjda arbetsgivaravgifter för företag som inte ombesörjer sjukvårdsförsäkring åt sina anställda. Presidentvalet hålls den 4 november 2008.