Krav på höjda lägstalöner har seglat upp som en hörnsten i årets avtalsrörelse. Men synen på en låglönespärr skiljer sig markant mellan LO och Svenskt Näringsliv.

De svenska lägstalönerna ligger relativt högt, på mellan 60 och 72 procent av medianlönen, enligt en sammanställning av Per Skedinger på Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. Lägstalönerna kan därmed påverka sysselsättningen, enligt sammanställningen, något som ofta tas upp i debatten. LO-ekonomen Albin Kainelainen håller med om att höga lägstalöner kan slå ut en del jobb, men det behöver inte vara negativt.

– Jobb försvinner, men det viktiga är att det också skapas nya jobb när strukturen i ekonomin förändras, sade han på en debatt om lägstalöner på ABF-huset i Stockholm i veckan.

Med höga lägstalöner och en bra allmän utbildning kan vi förändra ekonomin till mer välbetalda jobb åt alla, tycker han. Björn Lindgren, ekonom på Svenskt Näringsliv, anser tvärtom att höga lägstalöner är negativt för alla.

Dubbel vinst
– Förutsättningarna är olika för olika företag och om vi kan differentiera lägstalöner mellan olika företag så gynnar det både jobben och företagen, säger han.

– Lägre löner kan också vara ett sätt att komma in på arbetsmarknaden, främst för grupper som har det svårt där. Man kommer in på lägstalöner men klättrar snabbt vidare.

Enligt en studie från Svenskt Näringsliv ligger bara åtta procent av medarbetarna kvar på de tio procent lägsta lönerna under en längre period. Veli-Pekka Säikkälä, chef för IF Metalls förhandlingsenhet, håller dock inte med och hänvisar till en kommande studie från Facken inom industrin (IF Metall, Livs, Pappers, Sif, Skogs- och trä samt Sveriges ingenjörer).

– Att säga att man snabbt går vidare från lägstalöner är en myt. Sanningen är att många blir kvar på låg lön, säger han.

Av de drygt 25.000 personer i denna studie som år 2000 hade de tio procent lägsta lönerna så försvann närmare 10.000 till andra yrken fram till 2005.

– Av dem som var kvar i yrket fanns 35 procent fortfarande med de tio procent lägsta lönerna.

Kan fungera
Enligt Björn Lindgren är det dock ingen motsättning.

– Visst har många försvunnit till annat men det är väl vad vi önskar. Att byta yrke kan vara ett sätt att höja lönen, säger han.

Men lägstalöner är inte bara aktuella i Sverige. Över hela Europa debatteras minimilöner som ett sätt att möta konkurrensen från de nya EU-länderna. Antingen genom lagstadgade minimilöner eller genom så kallad allmängiltigförklaring, det vill säga att avtalade lägstalöner upphöjs till lagstadgade minimilöner.

Varken svenska fack  eller arbetsgivare vill ha ett system med allmängiltigförklaring, men om EU:s domstols utslag i Vaxholmsmålet blir att svenska kollektivavtal inte behöver följas av utländska företag så kan läget bli ett annat.

– Svenskt Näringsliv är inga anhängare till allmängiltigförklaring, men vi får avvakta och se vad utslaget blir, säger Björn Lindgren.

Och i ljuset av konkurrens från andra EU-länder blir årets kamp om lägstalönerna än viktigare för både löntagare och arbetsgivare.

Läs också: Svenskt Näringslivs rapport "Myten om lönebildningens förlorare"
Läs också: LO-ekonomernas rapport "Vem vinner på lägre löner?"