Gruvindustrin först att ta aids på allvar
Skolan förlorar fler lärare än vad som hinner utbildas. Inom gruvindustrin har de mest erfarna arbetarna dött. Aids börjar på allvar hota den sydafrikanska samhällsekonomin. Var femte sydafrikan i arbetsför ålder beräknas vara hivpositiv.
Hög frånvaro har lett till lägre produktivitet och minskade vinster. Över hälften av alla gruvor, liksom nära hälften av transportföretagen och en tredjedel av industrierna går sämre än förut.
– Inom gruv- och transportindustrin är minst 30 procent hivsmittade. Bland lärarkåren handlar det om var femte person mellan 25 och 34 år, säger Thulani Guliwe, forskare på Cosatu, Sydafrikas största sammanslutning av fackförbund.
Han har just avslutat arbetet med en rapport som visar att det allvarliga läget till sist har fått fackförbunden att börja ta tag i aidsfrågan.
– Men de flesta står än så länge bara i startgropen och håller som bäst på att forma program och målsättningar. Förhandlingar med arbetsgivare har sällan inletts.
Minister avfärdar hotet
Att facken inte har reagerat förrän nu beror, enligt Thulani Guliwe, på att regeringens inte har varit någon ledsagare utan tvärtom om ifrågasatt sambandet mellan hiv och aids. Hälsoministern, Manto Tshabalala-Msimang, har till exempel gjort sig ökänd för sin åsikt om att aids kan botas med rödbetor, olivolja, vitlök och potatis.
– Det är förmodligen därför så många lärare har smittas. De fungerar ju som regeringens förlängda arm. Trots att de är utbildade så har de förnekat hivproblematiken. Nu har 30.000 av dem hiv.
Inom den hårt drabbade gruvindustrin har man dock tagit kampen mot viruset på allvar. Redan i slutet av 1990-talet lyckades gruvarbetarförbundet (NUM) få de stora gruvföretagen att tillhandhålla information, kondomer och behandling. I dag får nästan alla smittade gruvarbetare bromsmedicin, medan bara 14 procent får det inom offentliga sektorn.
– Inom Cosatu har vi under många år gjort vad som går att göra. Vi har arrangerat informationskampanjer, delat ut preventivmedel… Men det svåra har varit att få med sig företag. De är ofta positivt inställda till en början, men när det väl handlar om att sätta till lite tid och pengar, ja då är de inte lika intresserade längre.
Svårt att behålla jobbet
Diskriminering har också varit ett stort problem. Anställda med hiv/aids fryses ofta ut eller avskedas – trots att det strider mot lagen. Därför försöker många dölja sin sjukdom och testar sig inte förrän det är för sent.
– Det tror jag är det problem som vi först måste lösa om vi ska få bukt med epidemin. Min rapport visar att arbetare som fått sin diagnos på ett tidigt stadium kan fortsätta leva ett normalt liv och arbeta. Bara de får bromsmedicin varje dag.
Det verkar till sist också Sydafrikas regering ha insett. Efter hård internationell kritik har den bestämt sig för att ta fram en ny hivstrategi och vicepresidenten, som ska leda arbetet, har lovat att ena nationen i kampen mot viruset.
– Det är givetvis flera år för sent. Men förhoppningsvis kan regeringens helomvändning göra hiv och aids mindre tabubelagt. Det är vår enda chans att besegra sjukdomen.
Läs också: nyhetsartikeln "Arbetskamraterna betalar begravningen"
Lars Nicklason
Frilansjournalist
Skriv ett e-postbrev till redaktionen