När snön sviker
Förändringen av jordens klimat har precis börjat. På 100 år har medeltemperaturen stigit 0,6 grader – men i fortsättningen går det mycket snabbare.
Forskarna är inte eniga om exakt vad som händer med jordens klimat, men få hävdar numera att det vi ser bara är naturliga variationer. Enligt FN:s expertpanel för klimatfrågor (IPCC) ligger med all säkerhet ökade utsläpp av så kallade växthusgaser, framför allt koldioxid, bakom uppvärmningen.
De inkommande solstrålarna passerar nästan obehindrat genom skiktet av växthusgaser runt jorden och värmer upp jord-ytan. Men den värme som jorden i sin tur strålar ut hindras effektivt av växthusgaserna. Den värmen går i stället tillbaka mot jorden. Det här kallas växthuseffekten.
IPCC:s prognos tyder på att jordens medeltemperatur stiger med omkring tre grader de närmaste 100 åren. Risken finns också att förändringen går betydligt fortare. Att Grönlandsisen smälter, havsströmmar förändras och metangas från havsbottnarna frigörs kan samspela så att klimatet förändras i ett ryck, som bara tar ett par årtionden. Om det blir så är dock osäkert.
Några grader högre medeltemperatur får stora effekter. Öknar breder ut sig, länder som redan nu drabbas av översvämningar blir obeboeliga då havet stiger, och människor tvingas på flykt. För Sveriges del tror forskare vid bland annat SMHI att somrarna blir hetare och längre. Störst temperaturhöjning jämfört med idag blir det dock under vinterhalvåret. Vintrarna blir kortare, och chansen till en vit jul minskar radikalt utom i nordligaste Sverige. Jordbruket kan rentav gynnas av värmen, medan andra näringar får problem.