Sverige beviljar mer statsstöd än de flesta andra EU-länder. Om regeringen sänker arbetsgivaravgiften i tjänstesektorn ökar statsstödet till näringslivet ytterligare, enligt EU:s sätt att räkna.
 
EU-kommissionens årliga rapport om hur stort statsstödet till näringslivet är i de 25 medlemsländerna har nyligen publicerats. Rapporten gäller förra årets nivå på statsstöd, som i princip är förbjudet i EU-fördraget. Sverige hamnar högt vid en jämförelse.

Bara fyra länder har beviljat mer statsstöd till näringslivet i relation till bruttonationalprodukten. Stödet till järnvägar har kommissionen räknat bort. Malta, Ungern, Finland och Cypern har beviljat mer statsstöd än Sverige. 2002 placerade sig Sverige långt ner på listan tillsammans med Storbritannien. Då beräknades statsstödet till 7 miljarder kronor. Året efter hade summan exploderat till 25 miljarder kronor, som de senaste åren ökats på med ytterligare några miljarder.

Förklaringen är den gröna skatteväxlingen, enligt Jan Östlund, statistiker på Institutet för tillväxtpolitiska studier. Kommissionen anser att skillnaden mellan den högre energiskatten för privatpersoner jämfört med den lägre för industrin ska betraktas som statsstöd.

– Det är lite pikant att stödet ökat så dramatiskt samtidigt som Sverige och de andra EU-länderna kommit överens om att sänka det, säger Jan Östlund.

Det var i Lissabonstrategin år 2000 som EU-länderna kom överens om att sänka statsstödet för att bli en mer konkurrenskraftig ekonomi och slå USA.

– Sverige är inte precis på väg att lyckas med det som utlovades då – nämligen att sänka från 7 miljarder. Om arbetsgivaravgiften i tjänstesektorn sänks som regeringen vill ökar statsstödet ytterligare, säger Jan Östlund.