En varm vinter har sina plus – och minus

Fasadarbetaren Lasse Lind är en av dem som glädjs åt värmen i höst. Foto: Anders Wiklund.

Var är frosten? Värmen förlänger utomhussäsongen i en rad yrken. Men som för alla positiva saker finns också en baksida.

I Täby norr om Stockholm gräver Tomas Berg och Mats Ericsson för nya rör. De ska ta sig ned till anslutningarna på frostfritt djup. En lätt match, för någon tjäle finns inte.

– Det är en klar skillnad. Utan tjäle går jobbet mycket fortare, säger Tomas Berg.

– Förra året gick tjälen 120 till 130 centimeter ned i marken. Då blir man tvungen att i stället för skopa använda hammare för att slå sönder tjälmarken innan det är meningsfullt att gå på den med skopa.

Även Mats Ericsson i grävskopan ser fördelar, men också nackdelar.

– Det blir mycket fuktigare i marken och svårare att ta sig fram, säger han och pekar på de djupa spåren i gräsmattan efter grävarens larvfötter.

Slipper konstgjord värme
Längre söderut, på Söder i Stockholm, ser fasadarbetare Lasse Lind bara fördelar med en varm vinter. Tillsammans med sina tre arbetskamrater veckopendlar han från Kumla till det putsarbete de är engagerade för.

– Man slipper ett stort moment när det är så varmt. Det är att rigga för dieselvärmare som värmer upp fasaden. I normala fall skulle vi haft tre eller fyra värmare stående på gården för att spruta upp varmluft längs väggen.

Putsen härdar inte om det är under fem plusgrader, men denna varma decemberdag är det ingen större svårighet att få fasaden varm.

– Det förlänger ju också putssäsongen. För även om det går att få upp värmen ganska bra med dieselvärmare så kan man inte arbeta om det blir alldeles för kallt, säger han.

Han uppskattar också att värmen gör livet lättare som veckopendlare.

– Vattnet fryser inte så lätt i vattenledningarna. Och det fryser inte i duschen vilket är en klar fördel, säger han.

Men nackdelar med ett varmare klimat finns alltså också, inte bara i form av de översvämningar som just nu drabbar södra och västra Sverige. I Göteborgstrakten har extremt höga flöden i Ätran och Säveån denna vecka tvingat butiker att stänga samt industrier och kontor att utrymmas. Yrkestrafik har hejdats eller letts om och kommunal service som telefoner och avloppssystem har slagits ut.

Slipper ett helvete
Enligt Arbetsmiljöverket har hudcancerfallen blivit allt fler med det varmare vädret, och det gäller att anläggningsarbetare nu skyddar sig bättre i högsommartid. En annan risk är att insektspridda sjukdomar kan leta sig längre norrut, och att tiden för smittorisker förlängs. I alla dessa fall är det arbetsgivaren som har ansvaret för att informera om riskerna och hur de anställda ska skydda sig.

Men vid Vikingterminalen i Stockholm står två yrkeschaufförer som ännu har undvikit dessa nya faror. Det är de danska långtradarchaufförerna Peter Pedersen och Michael Rasmussen.

– Det är ett härligt väder, säger Peter Pederson, trots det lätta regn som faller när han lämnar sina papper på tullens hamnkontor.

– Det är enkelt, bara att köra på.

Någon halka och snö har de inte stött på.

– Inte alls, jag har aldrig kört i Sverige i december tidigare. Men min pappa har gjort det många gånger och han säger att det brukar vara ett helvete, säger Rasmussen.

FAKTA: Årsmedeltemperaturen stiger hela tiden
• Att det är exceptionellt varmt bekräftas av SMHI. I Götaland är det den varmaste höst som någonsin uppmätts, längre norrut står sig fortfarande rekordet från år 2000 och i Stockholmstrakten hänger det på någon tiondels grad om hösten 2000 eller 2006 kommer att vara leva vidare som den hittills varmaste.

• Årsmedeltemperaturen för hela landet har stigit under lång tid. Allra tydligast efter 1987 med ytterligare höjningar efter 1996.

• Under de två senaste decennierna har medeltemperaturen legat i snitt 1,4 grader högre än under de två första decennierna i SMHI:s mätningar som inleddes 1860.

• Nederbörden har också ökat med 16 procent under de tre senaste decennierna jämfört med de tre första. 

Källa: SMHI.

Läs också: SMHI:s förklaring till att vintern försvann