Småkakor till kaffet. Resor och hotell. Information och arvoden. Att ratta avtalsrörelsens skuta är ett jätteprojekt vars kostnader hamnar i hundramiljonersklassen.  LO-Tidningen har kartlagt några av fackens och arbetsgivarnas kostnader.

– Kring 10 miljoner kronor räknar vi med att avtalsrörelsen kommer att kosta för vår del, säger Anders Bergström, Kommunals tredje vice ordförande.

Någon exakt ekvation finns inte. Och blir det konflikt så står alla beräkningar på huvudet. I sina budgetar har dock flera fackförbund och arbetsgivarorganisationer räknat med extra kostnader för avtalsrörelsen. Anders Ferbe på IF Metall bedömer att även hans förbund kommer att lägga ned cirka tio miljoner.

– Drygt 70 procent är kostnader för förlorad arbetsförtjänst och resekostnader, uppskattar han.

Nästa tio miljoner kronor räknar också Tommy Mases på HTF med att utgifterna landar på. Inför denna avtalsrörelse har förbundet varit extra noga med att redovisa kostnaderna eftersom det snart ska gå ihop med Sif och ta med sig en noggrann analys in i äktenskapet. Fackförbundet Sif räknar med en kostnad kring fem miljoner.

LO-Tidningen har även varit i kontakt med flera arbetsgivarorganisationer. Genomgående nämner de betydligt lägre summor än fackförbunden. Sverige Byggindustriers vd Bo Antoni uppger att de inte ens har räknat med några extra kostnader.

– Det är inte meningsfullt att göra en sådan uppskattning, säger han. Man vet inte hur avtalsrörelsen blir.

Håller igen
Almega är den arbetsgivarorganisation, av dem LO-Tidningen varit i kontakt med, som avsatt mest. Mellan två och tre miljoner, tror vd:n Jonas Milton att prislappen hamnar på. Och då har de gjort sitt yttersta för att hålla nere utgifterna.

– Vi har byggt ut ett system med videokonferenser. Deltagarna kan komma till våra regionkontor och delta i sammanträden via videokonferens. Väldigt mycket av förberedelsearbetet kan hanteras på det sättet vilket både spar pengar och tid, säger Jonas Milton.

Att arbetsgivarna över lag uppger lägre kostnader kan bero på flera saker. Det kan handla om att fack och arbetsgivarorganisationerna skiljer sig åt i sin struktur. IF Metall har exempelvis nästan 450.000 medlemmar. Teknikföretagen har 3.200 medlemsföretag.

Fackförbunden har alltså betydligt fler att kommunicera med. Dessutom satsar de flesta fackförbund på att samla in kraven vid stora avtalskonferenser där så många som möjligt ska komma till tals. Avtal är naturligtvis det som både den fackliga rörelsen och arbetsgivarorganisationerna roterar kring. Själva idén är att ro hem bra avtal för sina medlemmar.

Trots det kan fackförbunden, på grund av skillnaden i medlemskap, sägas ha ett bredare uppdrag än arbetsgivarnas organisationer. Av den anledningen kan det möjligen vara så att facket har lättare att särskilja avtalskostnaderna i budgeten. Arbetsgivarorganisationerna är mer slimmade förhandlingsorganisationer och det blir därmed svårare att göra åtskillnad från den vanliga verksamheten.

Så hur mycket kostar då en avtalsrörelse?
Den rundringning LO-Tidningen gjort till åtta fackförbund och fem arbetsgivarorganisationer visar att bara deras kostnader uppgår till 50 miljoner kronor. Men i avtalsrörelsen deltar betydlig fler, nära 60 fackförbund och 50 arbetsgivarorganisationer. Så den totala summan torde därför hamna på hundratals miljoner kronor.

Det låter mycket, men ändå är det bara en skärva av vad organisationerna förhandlar om i denna avtalsrörelse då cirka 500 kollektivavtal ska omförhandlas vilket berör nästan tre miljoner människor.

FAKTA: Här är notan i kronor
Kommunal: 10 miljoner
IF Metall: 10 miljoner
HTF: 9-10 miljoner
Sif: 5 miljoner
Handels: 4,6 miljoner
Byggnads: 4,2 miljoner
Seko: 4 miljoner
Civilingenjörsförbundet: 500.000
Almega: 3 miljoner
Svensk Handel: 300.000
SHR: ”Ett par hundra tusen”
Teknikföretagen: 150.000 kronor
Sveriges Byggindustrier: Har inte budgeterat.
Källa: Organisationernas egna uppskattningar.