Motsättningarna annorlunda i år
ANALYS: Att striderna inom Sif inför den kommande avtalsrörelsen blivit mer publika och skarpare i år än tidigare är uppenbart. Visst har Sif också tidigare haft internt strul kring fastställandet av krav och ibland också under förhandlingarna. Men årets motsättningar är ändå annorlunda och berättar om en tidigare anad, men inte öppet redovisad, utveckling.
LO-förbundens interna samordningsprocess inför avtalsrörelsen upplevs av tjänstemännen som att bli bakbundna i sitt eget agerande. Den kritiken har formulerats mycket tydligare i år än tidigare.
Om det signalerar ett uppbrott från industrisamarbetet eller signalerar krav på ändrad tågordning för de interna överläggningarna mellan industrifackförbunden är inte helt enkelt att bena ut. Men flera branschdelegationer inom Sif beskriver samarbetet inom industrin som tänjt till sin yttersta gräns.
Nästa gång
Om då den kommande sammanslagningen av Sif och HTF läggs i potten för en betraktelse av vad nästa avtalsrörelse kan innebära blir bilden mycket svårare att tolka.
Industrins ledande roll inom lönebildningen sedan 1997 har visserligen ifrågasatts allt intensivare i takt med att åren gått. Men i år har både industrifackförbunden inbördes varit oense samtidigt som flera förbund inom sig har upplevt protester mot kravformuleringen.
För tjänstemännen inom HTF, som nästa gång är en del av det nya stora sammanslagna tjänstemannaförbundet och en del av industrisamarbetet, förutsätts acceptans av rådande tågordning. Det finns redan tecken på att det blir en allt annat än enkel process.
Vidgad krets
Den nyligen avgångne HTF-ordföranden Holger Ericsson luftade i LO-Tidningen tankar kring hur lönenormering kan, bör eller ska ske i framtiden och i hans vision vidgades kretsen långt utöver industrifackförbunden.
Om det var ett profetiskt eller väl övervägt inspel i den kommande processen är omöjligt att avgöra. Men det som var svårt i år blir med all säkerhet ännu svårare nästa gång.
