Svenska arbetare halkar efter

Svenska industriarbetare har sett sina löner stanna upp i jämförelse med övriga EU-länders. Under 2000-talet har Sverige fallit från toppen till mitten av kostnadsligan för industriarbetare i Europa.

Vid millennieskiftet var timkostnaden för blågula industriarbetare den tredje högsta i hela EU. Förra året låg Sverige på sjunde plats. Statistiken har nyligen publicerats av amerikanska arbetsmarknadsdepartementets statistikbyrå. I beräkningen av arbetskraftskostnaden ingår förutom lön även utgifter för arbetsgivaravgifter och andra skatter.

Det högsta kostnadsläget  finns i två av våra grannländer. Industriföretagens kostnad för arbetare i Norge och Danmark ligger långt över vad konkurrenterna i resten av världen får betala. Inte oväntat är lönerna i länderna utanför Europa betydligt lägre än de europeiska. En trend som har förstärkts under 2000-talet sedan både amerikanska dollarn och japanska yenen försvagats jämfört med de europeiska valutorna.

Berg- och dalbana
De europeiska länderna har i flera fall bytt plats på listan. Den mest uppenbara förändringen är kostnadsökningarna i Tyskland kraftigt har sänkts. Förra året steg de tyska arbetskraftskostnaderna med 1,4 procent. Detta var, med undantag för Schweiz, den lägsta uppmätta ökningen i de 32 undersökta industriländerna.

De senaste årens hårda press på de tyska lönerna har gjort att landet inte längre ligger i Europatopp i fråga om kostnadsläge, även om lönerna i Tyskland fortfarande tillhör de högsta.

Svenska industriarbetarlöner har också tappat mark. Förra året var timkostnaden för en industriarbetare i Sverige 215 kronor. En ökning med 2,8 procent jämfört med året innan, en takt som är helt i nivå med tidigare år på 2000-talet. Men faktum är att bara fyra andra EU-länder har lägre kostnadsstegringar än Sverige. En av förklaringarna är att den svenska kronan har utvecklats svagare än de flesta andra europeiska valutor. En annan är löneläget.

Olika lägen
Om jämförelsen begränsas till Sveriges viktigaste konkurrentländer blir bilden än tydligare, Tyskland undantaget. Lönekostnaderna har ökat avsevärt snabbare i Finland, Storbritannien och Holland, länder som har en industristruktur och produktivitetsutveckling lik den svenska.

Att förklaringen till skillnaderna mellan länderna ligger på lönesidan framgår tydligt av statistiken. Några avsevärda höjningar av arbetsgivaravgifterna eller skattenivåerna har inte skett.

FAKTA: Så mycket kostar arbetskraften
Jämförelsen mellan 200 och 2005 är gjord i gemensam valuta. Index 100 är lika med arbetskraftskostnaden i USA.

FAKTA:

Diagrammet visar den årliga ökningen av arbetskraftskostanden i de 15 gamla EU-länderna mellan 200 och 2005. Beräkningen är gjord i nationella valutor. Växelkursförändringar kan inte förklara att kostnaderna ökar i olika takt i olika länder. Källa: Bureau of Labor Statistics.