ARABISKA ROMANER. Samhällskritiken löper som en röd tråd genom Sonallah Ibrahims roman Warda. Stommen i berättelsen är den dagbok egyptiern Rushdi får i sin hand när han 1992 besöker en släkting i Oman, ett glesbefolkat land beläget på den arabiska halvöns östra udde.

Dagboken beskriver ett Mellanöstern där den arabiska nationalismen gripit tag i mångas hjärtan, däribland egyptiskan Shalah som genom universitetsstudier i Beirut blir ett med tidens krav på revolt. Hon tar diskussionerna på allvar och blir gerillasoldat i Dhofar i sydvästra Oman, där ett uppror pågår mot den gamle sultanen. Samtidigt tar hon täcknamnet Warda. Året är 1965.

Man känner Wardas frustration när hennes brinnande förändringvilja ställs mot stamsamhällets konventioner och osynliga lojalitetsband. Och inte minst hennes problem att som kvinna tas på allvar, trots att hon ofta leder anfall mot brittiska posteringar. Men hon är ingen revolutionär robot, utan har också drömmar om erotik och kärlek.

Trots att romanen rör sig mellan sent 50-tal och tidigt 90-tal, äger den aktualitet. Det Oman som berättaren rör sig i är mycket ett samhälle av idag, anno 2006. Lugnt på ytan, men där finns människor som fortfarande minns revolutionen.

Tyvärr blir dagboken lite tråkig och tröttande genom upprepningar och onödiga detaljer. Men Warda styrs av en inre lojalitet till förebilden Che Guevaras ord om att skriva dagbok ”in i det sista”. Ibrahim har säkert läst Guevaras Dagbok från Bolivia och borde där sett dagboksskrivandets fallgropar.

En antistereotyp klassiker
För fem år sedan utsågs sudanesen Tayeb Salihs Utvandringens tid till 1900-talets viktigaste arabiska roman. Den kom ut första gången 1966, men finns nu i ny upplaga.

Anslaget är en man som återvänder till hembyn vid Nilens krök efter sju år i Europa. Vad han inte vet, är att i samma by bor en annan man med erfarenhet av livet i ”nord”, Mustafa Said, som vid första mötet med berättaren säger: ”Det är inte poesi vi behöver här. Om ni hade studerat jordbruk, teknologi eller medicin hade det varit bättre.”

Den ömsesidiga nyfikenheten är väckt, och Mustafa bär på en historia han vill berätta för den nyanlände. 170 sidor senare har vi fått ta del av en mörk berättelse om kolonialismens komplexitet och vilka känslor den kan skapa hos ett kolonialiserat folk.

Den framgångsrike Mustafa är ett av dess offer.

Han var sin generations bäste student, och den förste sudanes som fått studera i väst. Han blev ”den svarte engelsmannen” vars orientalism fick otaliga kvinnor att falla, men också att ta sina liv.

Lögnen var nämligen hans följeslagare. Och i hans inre närdes ett hämndbegär mot hans hemlands vita erövrare, symboliserat av dess kvinnor.

Romanen är tät, mångbottnad och anti-stereotyp. Bilden av människorna i byn vid Nilens krök förvånar säkert många. För här både sups det flitigt och talas öppet om sex bland kvinnor och män. Fast ibland kan skrattet springa ur glädjen över en lyckad omskärelse.

Byn Wad Hamid är för Tayeb Salih vad Mocondo i Colombia är för Garcia Marquez. Det vill säga en värld i miniatyr där allt kan hända – och händer.

Bok: Warda
Författare: Sonallah Ibrahim
Översättare: Marina Stagh
Förlag: Leopard 

Bok: Utvandringens tid
Författare: Tayeb Salih
Översättare: Ingvar Rydberg
Förlag: Leopard

Ingemar Nilsson
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktören