FÖRFATTARPORTRÄTT. Tidigare har det funnits en stor Heidenstam-biografi, den av Fredrik Böök från 1945-46. Nu har Per I Gedin luskat fram tillräckligt mycket nytt material för att det ska vara mödan värt att skriva en ny.

En del av syftet har varit att ompröva bilden av Heidenstam som ärkekonservativ diktarfurste med gäster som Rudolf Hess på sin herrgård. Gedin framhåller ungdomens radikalism, som att han kallar sig ”Hundhedning” och är polygam. Till den senare hållningen kan han ha inspirerats av sin vistelse i Orienten. Men han väljer en egen variant utan tillstymmelse till rättvisa, helt på mannens villkor.

Heidenstam är grym mot sin första hustru, skiljer sig då han nått berömmelse, för att leva ut sina haremsfantasier. Även mot sina älskarinnor är han kallhjärtad. Den oäkta sonen Nils växer upp faderslös.

Diktarens ”radikalism” i kvinnofrågan tycks bara gynna honom själv. Han vill frigöra kvinnorna från konventionens bojor, bara för att göra dem till lätta byten för sin egen lust. Heidenstams vandel är inget för moralister. Han vill inte ha barn, bara ansvarslösa erotiska upplevelser. Han utropar: ”Köp dig ett pessarium, min flicka.”

Förälskad i Österlandet
Vid sju års ålder började Heidenstam läsa. ”Tusen och en natt” blev inkörsporten till litteraturen. Det gick dåligt i skolan och som yngling reste han till Orienten: ”Jag förälskade mig i Österlandet, som man förälskar sig i en kvinna”. Reseledare var Carlo Landberg, arabist och äventyrare. De råkar ut för bakhåll av beduiner, blir beskjutna. Om Orienten säger han sedan: ”Där fanns lifsglädjen: Tanklöshet och polygami”.

Sedermera organiserar Landberg en orientalistkongress i Stockholm. Heidenstam blir inte bjuden, han är ingen vetenskapsman. Heidenstam menar nu att han till skillnad från bokmalarena minsann är en ”praktisk” orientalist, det vill säga känner, lever och tänker som en österlänning. Men det blev slutet på deras vänskap.

Han kunde sitt islam
Gedin lyckas även återupprätta Heidenstam som diktare. Han är visionär, hyllar ”inbillningskraften”. Debuten ”Vallfart och vandringsår” vid 29 års ålder (1888) blev ett genombrott utan like i svensk litteraturhistoria.

I den lanserar han sin estetik i opposition mot naturalismen. Han skapar ett eget, slutet kosmos. Verkligheten är material, inte begränsning. I Heidenstams Orient existerar kristendomen, judendomen och islam parallellt med det forna Egypten och Babylon. Han ser symbolernas inre betydelse, inte uttrycken. Det beror inte på okunskap som en del hävdar. Han kunde sitt islam. Gedin framför till och med möjligheten att han kan ha vallfärdat till Mekka.

Men han var en stor diktare, som såg korrespondenser, analogier, inte en vetenskapsman, som särskiljde, katalogiserade. En ”praktisk” orientalist således. Han skriver i sin programförklaring ”Renässans”: ”Vetenskapen är en lam man som skönlitteraturen behöfver taga under armen om han skall kunna ledas in i menniskornas hjertan”.

En rykande aktuell roman
Heidenstam tål att läsas än. Han talar om religionernas inre enhet och om människans gränsöverskridande fantasi. Romanen ”Endymion” är rykande aktuell även av andra skäl. Den handlar om en amerikansk kvinna som förälskar sig i en gåtfull arabisk upprorsledare. De träffas i gränder, moskéer. Hon bär burka. De får inte synas.

Biografi: Verner von Heidenstam – Ett liv
Författare: Per I Gedin
Förlag: Albert Bonniers Förlag

Mohamed Omar
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktören