Supereffektiva Sverige
Många steg i rätt riktning har gjort svensk ekonomisk effektivitet världsledande, anser den engelska ekonomen Chiara Criscuolo. Men konsultfirman McKinsey, som vill se en annan ekonomisk väg, hyllar bara avregleringar.
Sverige har länge varit världsledande inom begreppet produktivitet, det vill säga när företag gör sina varor allt snabbare och mer effektivt. Men begreppet är svårfångat och många har sin egen förklaring till varför Sverige har lyckats så bra. Just nu åker företrädare för McKinsey, konsultfirma i branschen management, runt på möten för att presentera sin bild av läget i Sverige.
– Sveriges höga produktivitet är en följd av de omfattande avregleringarna, säger Claes Ekström på McKinsey.
Den fortsatta vägen är ännu fler avregleringar, till exempel i byggbranschen där alltför mycket är reglerat genom omfattande kollektivavtal, enligt Claes Ekström. Ekonomen Chiara Criscuolo, på London School of Economics, har en mer varierad bild.
Att löneutvecklingen hållits rimligt hög är en orsak, men det finns fler, framhöll hon på ett seminarium ordnat av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle i veckan.
Värnar om våra idéer
– Sverige ligger främst när det gäller utbildning, mjukvaruutveckling och investeringar i forskning och utveckling mellan 1992 och 2003. Här har Sverige till och med överträffat USA.
Sverige har också lyckats överföra forskning till godkända patent och antalet patent har ökat mellan 1991 och 20021.
– Det har inte gått lika bra för små och medelstora företag. Den starka utvecklingen har skett i storbolagen. Men svenska småföretag ligger ändå över EU-snittet, säger Chiara Criscuolo.
Hon finner också stora investeringar från utlandet, och Sverige har en stark förmåga att dra till sig internationella företag.
Investeringar i riskkapital ligger högt i Sverige och har legat högt under väldigt lång tid. Till slut sorterar Chiara Criscuolo också in de svenska institutionerna och regelverken i sin förklaring.
Sverige har bra konkurrensregler och ligger i framkant när det gäller regler som gynnar omställningen av ekonomin, där äldre företag slås ut och nya kommer till. Hon nämner också den faktor som McKinsey-rapporten vill framhäva: avregleringa
– Marknaden var inte särskilt reglerad 1998, och mindre reglerad än EU-snittet, och den har blivit ännu mer avreglerad sedan dess.
Impad av det som hänt
Företagsklimatet var dock inte bra 1998. Det fanns barriärer för fri företagsamhet.
– Men de har minskat betydligt och Sverige var 2003 ett av länderna med de lägsta barriärerna för företagsamhet. Så jag håller med om att svensk produktivitetsutveckling är imponerande, säger hon.
LO-kollektivets löner har kunnat höjas tack vare hög svensk produktivitet. Men hur blir det i framtiden? Är konkurrensen från Kina ett hot?
– Nej, säger Chiara Criscuolo till LO-Tidningen.
– Globaliseringen är inget nytt. På 1990-talet diskuterades visserligen om den dåliga löneutvecklingen bland lågutbildad arbetskraft i Europa berodde på konkurrensen från Kina, men det står ganska klart att det i stället berodde på den tekniska utvecklingen, säger hon.
Motsatt bild
Enligt konsultfirman McKinsey fungerar dock det mesta dåligt i svensk ekonomi.
– Läget är bättre men inte bra, sa Claes Ekström på ett seminarium hos Svenskt Näringsliv i veckan.
För att förbättra ekonomin vill McKinsey se sänkta skatter, mindre omfattande kollektivavtal och att lagen om anställningsskydd blir mer flexibel.
– Vi har dyr arbetskraft genom höga skattekilar, arbetsmarknadens parter skapar barriärer och vi har liten rörlighet på arbetsmarknaden. Det är de största barriärerna i ekonomin, säger Claes Ekström.