EU väljer svensk väg

–Ser man till EU-kommissionens agerande den senaste tiden så luktar det Rehn-Meidner-modellen lång väg, säger Lennart Erixon. Foto: Bertil Ericsson.

Den svenska modellens effekter har ibland överdrivits. Men modellen är tillräckligt konkret för att användas som en ny tredje väg för hela Europa, anser ekonomen Lennart Erixon.

Ekonomin går bättre och lönerna ökar långsammare. Det kan ses som ett tecken på att den svenska modellen inte längre fungerar, för samtidigt har nämligen löne-spridningen ökat och lönerörelsen blivit mer decentraliserad.

Är det då slut med den solidariska lönebildningen där lika lön för lika arbete skulle ge både rättvisa och mer välbetalda jobb? I en kommande rapport visar Lennart Erixon, docent i ekonomi vid Stockholms universitet, att de senaste årens lönerörelser inte alls strider mot den svenska modellen. Och ökad lönespridning gäller inte alla.

– Sedan krisen på 1990-talet har Sverige och andra länder haft en utveckling där topptjänstemän dragit i väg, oavsett löneförhandlingssystem. Men bland arbetare och tjänstemän med lägre löner syns inga sådana tendenser.

I arbetsgivarnas fickor
När arbetslösheten steg under krisen mattades lönekraven. I stället ökade arbetsgivarna sina vinster. Det är denna ökning av vinstandelen som ligger bakom de högre tjänstemännens löneuppgång, där vinstregnet över företagsägarna har spillt över på de mest välbetalda av de anställda.

Det är alltså inte decentraliserade löneförhandlingar utan ökade vinstuttag från arbetsgivaren som har påverkat lönestrukturen.
Lennart Erixon anser också att det är belagt att lika lön för lika arbete ökar trycket på företagen att öka sin produktivitet, alltså att göra produktionen mer effektiv.

– Jag förstår inte riktigt hur man kan ifrågasätta det efter den forskning som finns, både i Europa och i USA. Däremot kan man diskutera hur stor effekten har varit. Jag tror att både anhängare och motståndare har överdrivit.

Realistiskt alternativ
Trots tal om överdrifter så beskriver Lennart Erixon den svenska modellen som en möjlig ny väg för europeisk ekonomisk politik.

– Den är en fullfjädrad ekonomisk diskussion och tillräckligt konkret för att vara underlag i EU-debatten, säger han.

Modellen skulle då bryta in mellan en äldre ekonomi med stora statliga ingrepp och en nyare där marknaden får råda, men också mellan välfärdsmodeller med låg anställnings- och försörjningstrygghet (exempelvis England) och system med så hög anställningstrygghet att företagen har svårt att anpassa sig till den internationella konkurrensen (Tyskland).

– Och ser man till EU-kommissionens agerande den senaste tiden så luktar det den svenska Rehn-Meidner-modellen lång väg, säger Lennart Erixon.

FAKTA: Så skapades svenska modellen
Den svenska modellen skapades i mitten av 1950-talet av LO-ekonomerna Gösta Rehn och Rudolf Meidner. Den var ett försök att kombinera full sysselsättning och rättvisa löner med prisstabilitet och ekonomisk tillväxt. Grundbultarna var den solidariska lönepolitiken, alltså lika lön för lika arbete, som satte press på företagen att öka sin effektivitet och som slog ut olönsamma företag och därmed skapade mer välbetalda jobb. Detta kombinerades med en aktiv arbetsmarknadspolitik, som snabbt fick ut folk i arbete vid arbetslöshet, och en stram finanspolitik, som höll nere inflationen.

På senare år har Rehn-Meidner-modellen kritiserats, nu senast av Sacos samhällspolitiske chef Gunnar Wetterberg (se länk nedan). Först med ökad lönespridning och decentraliserade löneförhandlingar kan vi få ned lönekrav och därmed inflation, hävdar han och anser även att modellens press på företagen att öka sin effektivitet är marginell.

I LO-Tidningen nr 36 (se länk nedan) svarade LO-ekonomen Mats Morin. Han anser att modellen både förbättrat för företagen och hindrat spänningar som uppstår vid större lönespridning. Även utredningschef Juhana Vartiainen på Konjunkturinstitutet tog i samma nummer modellen i försvar, även om han anser att effekterna blivit svagare på senare år.

Läs också: nyhetsartikeln "Sacochef vill ha lokala löner"
Läs också: nyhetsartikeln "Sacochefen får svar på tal om lokala löner"