Det är svårt att binda sig för att strejka för andra, tycker IF Metalls ordförande Stefan Löfven. Därmed är LO:s samordning inför avtalsrörelsen ännu inte i hamn.

– Jag tycker det blir problematiskt när vi nu förväntas skriva på något som nästan är en in blanco-förbindelse om sympatiaktioner. Det är svårt att bestämma fyra fem månader i förväg, säger IF Metalls ordförande Stefan Löfven.

– Beslut om sympatiåtgärder borde fattas under förhandlingarna – inte nu, fortsätter han.

Ryms i LO-kraven
LO:s avtalssekreterare Erland Olauson har tidigare konstaterat att lönekraven från Facken inom industrin ryms inom LO-samordningens avtalslinje.

– Kraven strider inte mot varandra. För att rymmas inom LO-linjen krävs att ett fackförbund accepterar att andra avtalsområden använder jämställdhetspotten och att de med stöd av exempelvis IF Metall får ställa högre lönekrav, säger han.

– För att ingå i LO-samordningen måste ett förbund ställa upp på den principiella grunden och det gjorde IF Metall genom att ställa sig bakom beslutet på LO:s representantskap. Samordningen innebär dessutom att förbunden ska ge varandra stöd under avtalsrörelsen, säger Erland Olauson.

Pekar på skillnad
Men IF Metalls Stefan Löfven förklarar att avtalsplattformen från Facken inom industrin är avpassad just så att den ska rymmas inom den ram LO-förbunden sätter upp. Han pekar i stället på att skillnaden i samordningens krav är för stor mellan kvinnodominerande och andra områden.

Stefan Löfven vill diskutera fram en lösning med övriga LO-förbund. Men han konstaterar att den lösningen borde innehålla en ändrad syn på sympatiaktioner.

FAKTA: Här är de olika kraven
Före den 1 december ska facken ta ställning till linjen i avtalsförhandlingarna. Industrifacken ska förhålla sig till två avtalsplattformar.

LO-styrelsens rekommendation innebär
• lönepåslag på 825 kronor men minst 3,9 procent
• jämställdhetspott på 205 kronor för varje heltidsanställd kvinna med en månadslön under 20 000.
• höjning av lägstalönerna med minst 910 kronor
• att förbunden stödjer varandras krav med sympatiaktioner

Facken inom industrin vill kräva:
• lönepåslag på 840 kronor men minst 3,9 procent
• garanterad lönehöjning på 400 kronor
• höjning av lägstalönerna med 1 400 kronor