Kvinnor är sjukskrivna nästan dubbelt så mycket som män. Men de män som jobbar i typiska kvinnoyrken har ungefär samma sjukskrivningsmönster som kvinnorna.

2003 hade kvinnor i Sverige nästan dubbelt så många dagar med sjukpenning per person som män. Av ökningen i sjukfrånvaro sedan 1997 står kvinnorna för den största delen. Vad könsskillnaden beror på är omdiskuterat. En viktig ledtråd kan finnas i försäkringsbolaget Afas statistik, som visar hur sjukskrivningar och förtidspensioneringar fördelar sig på olika yrken och diagnoser.

Bakom kvinnornas ökade ohälsa ligger framför allt en explosion av mentala diagnoser. Det gäller särskilt kvinnor i yngre åldrar. I gruppen 35 till 44 år berodde 39 procent av sjukfallen på psykiska besvär, enligt Afas statistik för 2003 till 2004. Särskilt kvinnliga lärare och läkare har drabbats av utmattningsdepression.

Yrket påverkar
Bland män finns inte samma ökning. Totalt sett ligger mentala diagnoser bakom 30 procent av sjukfallen bland kvinnor och 19 procent av sjukfallen bland män. Men manliga barnskötare, förskolelärare och fritidspedagoger sjukskrivs för psykiska besvär i mycket högre grad än män i allmänhet.

Av de manliga barnskötarnas sjukfall 2003 till 2004 berodde 44,3 procent på psykiska besvär. För manliga förskolelärare och fritidspedagoger var andelen 43,2 procent. Bland män som inom socialt arbete, vård och omsorg (till exempel hemvårdare, personliga assistenter och socialsekreterare) var siffran 41 procent.

Det här kan tala för att det är arbetsmiljön, snarare än könet, som förklarar kvinnors högre sjukfrånvaro, skriver regeringen i sin budgetproposition, där Afas statistik uppmärksammas. Enligt regeringen behövs mer rehabilitering och förebyggande insatser för att minska sjukfrånvaron inom kvinnoyrkena.

Faktorer kvar att utreda
Sisko Bergendorff, utredare vid Försäkringskassan, är försiktig med att dra slutsatser enbart av att män i kvinnliga jobb har ett sjukskrivningsmönster som liknar de kvinnliga kollegornas. Innan säkra slutsatser kan dras måste man utesluta möjligheten att de män som söker sig till exempelvis barnomsorgen löpte större risk för psykiska besvär än andra män redan innan de kom dit.

– Men det verkar ändå säkert att arbetsmiljön i de här yrkena spelar roll, säger Sisko Bergendorff. Exakt hur stor kan vi inte säga.

Marie Åsberg, professor i psykiatri vid Karolinska institutet, är en av landets ledande forskare om utmattningsdepression. Hon ser starka samband mellan psykiska, stressrelaterade besvär och hårdare arbetsvillkor inom de människovårdande yrkena.

– Färre anställda måste hinna allt mer. De ser att ett barn behöver hjälp, att en gammal människa behöver någon att tala med. Men minskade resurser gör att det inte går.

– Det är mycket stressande att veta att du borde, men inte kan. Värst drabbas de duktigaste och ambitiösaste – de som säger att de älskar sitt jobb.

FAKTA: Kvinnor är sjuka mest
Kvinnor i alla åldrar har betydligt fler dagar med sjukpenning än män. Kvinnor mellan 16 och 24 år har 80 procent högre sjuktal än män. Sedan 1990 har könsskillnaden ökat. Forskare diskuterar två slags förklaringar: Dels biologiska, alltså skillnader i mäns och kvinnors kroppsbyggnad. Dels sociala och kulturella, som att män och kvinnor har olika arbetsmiljö, olika ansvar för hem och barn samt olika uppfattningar om arbete och hälsa. De båda sorternas förklaringar tycks samverka. Fram till början av 1980-talet blev män sjukskrivna och förtidspensionerade mer än kvinnor. Sedan dess är rollerna ombytta.

Läs också: nyhetsartikeln ”Vi kan aldrig ta på oss hörselskydd”