”Europapolitiken ska bli tydligare”

Tidningen European voice nominerade nyligen Cecilia Malmström till Årets europé, för initiativet till unionens första medborgarupprop. Malmström lyckades få en miljon människor att skriva på protestlistor mot parlamentarikernas pendlande mellan Bryssel och Strasbourg. Foto: Fredrik Persson.

Den borgerliga regeringen ändrar inte yttrandet till EU:s domstol i Vaxholmsmålet. Ett förhandsbesked väntas i januari nästa år. Vad som händer sedan kan EU-minister Cecilia Malmström inte säga något om.

Kollektivavtalsmodellen är inte i fara, betonar Cecilia Malmström. Möjligen kan domstolen ha synpunkter på om de fackliga åtgärderna var proportionella i förhållande till det lettiska företagets agerande.

– Men jag vet ingenting om hur domstolen kommer att ställa sig.

I januari väntas ett första besked från domstolen i Luxemburg som regeringen muntligen kan kommentera. Senare under våren väntas domen. Den förra regeringens yttrande går ut på att svensk lagstiftning inte står i motsats till EU-rätten. Svenska fackföreningar har rätt att blockera utländska företag för att få ett kollektivavtal, något den nya regeringen inte ändrar på. Folkpartisten Cecilia Malmström är regeringens EU-minister. Skillnaden mot den förra socialdemokratiska, Bosse Ringholm, är att hon enbart är EU-minister inte också idrotts- och vice statsminister.

Hon tar emot i Rosenbad i ett tillfälligt före detta sammanträdesrum. Den energi hon utstrålade som Europaparlamentariker ser hon ut att ha tagit med sig in i regeringen.

Hur kommer medborgarna att märka att regeringen har en renodlad EU-minister?
– Europapolitiken kommer att bli tydligare och mer aktiv. Ministrarnas närvaro på möten i Bryssel kommer att stärkas. Fördelarna med medlemskapet kommer att lyftas fram, säger Cecilia Malmström.

Cecilia Malmströms arbete går mycket ut på att samordna EU-frågorna mellan de olika fackministrarna. Men en tung fråga för henne är hur EU ska gå vidare med det nya fördraget. Den formella beteckningen är konstitutionellt fördrag, men Cecilia Malmström kallad det konstitution.

– Men det är möjligt att det är bättre att säga fördrag för att betona att förändringarna inte är så dramatiska. Vi är inte vana vid debatter om vår konstitution.

Om en omförhandling tvingas fram vill hon att fördraget blir vassare och tydligare fokuserat på de gränsöverskridande frågorna. Hon nämner inre marknaden, miljö, utrikespolitik och den internationella brottsligheten.

– Det är sådana frågor medborgarna tycker att EU ska syssla med. Men till exempel arbetet med brottsligheten är hämmat av regler som behöver göras om. Mer av majoritetsbeslut skulle lösa en hel del.

Någon form av omförhandling, förtydligande, förkortning krävs för att EU ska få ett nytt fördrag, tror hon.

Har Sverige haft en otydlig EU-politik tidigare?
– Ja, på det sättet att ministrarna sällan talade om EU eller berättade vad som hände eller kom med konkreta förslag. De ytterst ansvariga politikerna måste tro på fördelarna med medlemskapet.

I Sverige finns en stor opinion som är mycket EU-kritisk.

– Det enda sättet att möta den är att samtala med folk och visa att det finns bra och dåliga saker som händer. I EU finns en klåfingrighet som jag är den första att kritisera. Och ibland får Sverige acceptera sådant som vi inte gillar.

Guden i EU är nämligen kompromissen som alla hyllar och tillber. Samtidigt är den en förfining av civilisationen eftersom krig och slagsmål har ersatts av samtal vid ett bord, anser Cecilia Malmström.

FAKTA: Vaxholmsfallet
Ett dotterbolag till lettiska Laval blev i november 2004 utsatt för en massiv facklig blockad sedan förhandlingarna om kollektivavtal med fackförbundet Byggnads misslyckats. Företaget gav upp skolbygget i Vaxholm och kontraktet med kommunen revs upp.
Arbetsdomstolen tog i mars 2005 ställning i konflikten genom ett provisoriskt beslut. Då bedömde AD att den fackliga blockaden inte stred mot reglerna. Men AD valde ändå att vända sig till EU:s domstol och be om ett vägledande beslut.