Nej till kvinnopotter, ja till en kraftig höjning av lönerna – och då inte bara avtalens allra lägsta löner. LO-Tidningen har tagit pulsen bland ett gäng ordförande för IF Metallklubbarna. Och stödet för LO-samordning är starkt.

Bland de lokala fackliga företrädare inom IF Metall som LO-Tidningen pratat med finns det flera som tycker att nivåerna i de framlagda avtalskraven är alldeles för låga.

IF Metallordföranden Stefan Löfven har inte klivit på de andra LO-förbundens samordning. Ihop med tjänstemän och akademiker i Facken inom industrin kräver förbundet i stället högre lägstalöner utan särskild kvinnopott.

Kräver respekt
William Frank, ordförande för verkstadsklubben på Volvo Umeverken, säger att Stefan Löfven driver medlemmarnas krav på stora ökningar av lägstalönerna.

– LO måste ha respekt för varje enskilt förbunds uppfattning, tycker han. Nu är skillnaderna i uppfattning inte så stora så det borde gå att hitta en kompromiss så att vi stöder varandra i avtalsförhandlingarna. Handels och Kommunal kommer att behöva vårt stöd.

Lägstalönerna
Bo Larsson, ordförande för verkstadsklubben på ABB i Västerås, anser att nivån på lägstalönerna blivit allt viktigare. Fler och fler hamnar i närheten av dem. Däremot tycker han att jämställdhetspotten inte kan fungera.

– För oss är det viktigare att komma överens inom LO-familjen än med dom där i Sif och CF, som många gånger lever i en helt annan värld än LO-medlemmar. Nu gäller det att anstränga sig för att få LO-samarbetet att fungera, tycker Bo Larsson.

Komplicerat
Kjell Wallin, ordförande för metallklubben på Scania i Södertälje, anser att Stefan Löfvens reservation mot avtalslinjen på LO-styrelsens möte är befogad, samtidigt som han tycker det är bra om LO-förbunden pratar ihop sig:

– LO-samordning är lite mer komplicerad nu när vi inte har bara en motpart, som SAF var.

Han invänder dock mot nivåerna i det fackliga avtalsbud som lagts fram hittills. Industrin går bra och de anställda måste få del i detta. Avtalet ska vara ettårigt och lönekraven höjas.

A-kassan
Även Harry Rantakyrö, ordförande för Gruvtolvan i Kiruna, vill se rejäla lönepåslag – inte minst med tanke på försämringarna av a-kassan. Han är dessutom kritisk till att både LO-samordningen och Facken inom industrin slagit fast kravens lönenivåer innan IF Metall har haft sitt avtalsråd.

– LO-samordningen är viktig. Speciellt med tanke på att vi har en fackföreningsfientlig regering, säger Harry Rantakyrö.

Högre krav
Bert Johansson, ordförande för SSAB Tunnplåt i Luleå, vill också se stora lönepåslag – kravet borde vara från 1.200 till 1.500 kronor. Han vill också se särskilda lokala potter för lönsamma företag.

– Det bästa vore om LO-förbunden kunde kompromissa ihop sig, tycker han. Men kanske inte om kvinnopotter då. Dessutom är det ju så att förbund och avtalsområden med individuella löner har de största problemen med ojämställda löner. Det borde de rensa upp först.

Tvätterierna
Thomas Munkberg, ordförande för fackklubben på Kemira i Helsingborg, förstår delvis Stefan Löfvens invändningar mot LO-majoritetens uppfattning. Han säger att satsning på stora ökningar av lägstalönerna ger bättre resultat för exempelvis IF Metalls medlemmar på tvätterierna.

– LO-förbunden borde nu försöka hitta en lösning för det är viktigt att LO håller ihop. Det tjänar vi på i längden. Det ger oss större styrka mot den här regeringen, säger Thomas Munkberg.

För potterna
Till skillnad från de andra är Joakim Sjöling, jämställdhetsansvarig i verkstadsklubben på Saab i Trollhättan, inte helt avvisande till jämställdhetspotten. Det viktiga är att få upp de sämst avlönade och då kanske både jämställdhetspott och stora ökningar av lägstalönerna kan fungera. För honom är det betydelsefullt att få upp lönerna i kvinnodominerade branscher.

– LO-samordningen är oerhört viktig, tycker han samtidigt. Företagen är globaliserade och då behöver vi en samsyn. Den sittande regeringen gör det ännu viktigare.