Slavarbete pressar matpriser

Hittar ni ett salladshuvud med löss i, så ät med god aptit. Då är det garanterat inga gifter kvar. Ulf Hansson är en yrkesstolt dräng på Trolle-Ljungby gård utanför Kristianstad och tack vare sitt fackliga engagemang en mycket medveten konsument. Hans glädje inför en lus går inte att ta miste på.

– Okej, salladen ska väl analyseras innan man säger det, men själv skulle jag aldrig köpa huvudsallad eller isbergssallad i en livsmedelsbutik. Det är så mycket bekämpningsmedel i odlingarna.

Ulf Hansson äter helst det han själv odlat, eller också åker han till en gård där han vet hur de arbetar. Att ge oss andra råd om hur vi ska handla är dock en hopplös historia. Det går inte att lita på någon, säger han. Det är så mycket fusk.

Det svenskmärkta köttet är kanske inte alls från Sverige och ekologisk mjölk är ju bra, inget tvivel om saken. Men om det bara finns en ekologisk mjölkbonde längs vägen så görs det knappast någon särskild hämtning där. Säger Ulf Hansson. Slutsatsen är upp till dig, säger han.

Ett med naturen
Ulf Hansson är i Stockholm för att möta branschrådet för djur och natur. Ett härligt gäng lantarbetare, säger han, uppåt 20 personer, alla yrkesaktiva. Utom Ulf som är facklig på heltid sedan 2002. Mitt i storstan är vi långt från den natur som Ulf Hansson älskar. Han gillar det varierade skånska landskapet. Men all natur är lika avslappnande, därför passar honom lantbruket som hand i handske. Att vara dräng innebär att leva nära naturen. För det mesta.

Att ha naturen som jobb hindrar inte att naturen också är det stora fritidsintresset. Att bara åka i väg med husvagnen är det bästa. Inte fiska och jaga, nej, bara vara. Branschrådet har diskuterat mat, priser och kvalitet. Den heta frågan är hur Kommunal ska agera för att väcka konsumenterna ur törnrosasömnen. Ur villfarelsen att billigt är bäst.

– Det är som att pissa i byxan, först är det varmt och skönt. Men låga priser förutsätter att det är ”slavar” som tar hand om våra grödor – om inte allt jordbruk ska försvinna från landet. Vill vi, undrar Ulf Hansson, att människor ska bo och leva som råttor för att vi ska ha billig mat?

För honom handlar det om solidaritet. Ta det rättvisemärkta kaffet i affärerna, säger han. En bra sak som vi behöver mer av. Rättvisemärkt sallad från Sverige borde vara nästa produkt på hyllorna. Det hettar till när Ulf Hansson pratar om villkoren för Sveriges gästarbetare, ett ord han valt för att betona att han inte är emot att människor kommer hit för att arbeta. Det enda han vill är att de som kommer hit ska slippa de villkor de har i dag.

Att plocka jordgubbar, skörda gurkor, mjölka kor eller vad som helst – för nästan ingenting.  Ingen ska behöva göra det. Ta dig en funderare, säger Ulf Hansson, när du fyndar på torget eller i butiken. Hur kan jordgubbarna kosta tio kronor litern? Svaret är givet: någon annan betalar. Vinsten hamnar hos odlarna och främst hos de stora livsmedelsföretagen och kedjorna.

Omöjliga villkor
– Ica, till exempel, köper direkt från odlarna. De pressar priset så hårt att jordbrukare lockas bli oseriösa. Priserna förutsätter i sin tur en svart marknad, som betalar de löner som arbetarna får.

Det är här, i den svarta ekonomin, som det fackliga arbetet tagit stopp. Ulf Hansson säger plötsligt att han gett upp. Kampen mot de oseriösa arbetsgivarna måste skötas på ett annat sätt. Det går inte att gå ut till gårdarna och ställa krav. Det blir för farligt. Förtroendevalda som går ut hårt mot den svarta ekonomin kan inte bo kvar i sina byar, säger han. Barnen blir hotade. Familjerna pressas av kriminella grupper.

Så Ulf Hansson har ändrat strategi. Numer rekryterar han medlemmar utanför arbetsplatserna, där människor bor eller kommer resande. Allt fler går med i facket och allt fler vågar ställa krav. Så det går framåt, om än sakta. Den andra vägen att påverka går genom konsumenterna. Facket måste samarbeta med alla tänkbara intressenter.

– Först ska vi ta reda på alla fakta och sen ska de upp på bordet. Då kan konsumenterna göra ett val. Vill de att slaveriliknande förhållanden ska vara en förutsättning för deras billiga mat? Eller inte?

FAKTA: Ulf Hansson.
Ålder: 45 år.
Familj: Sambo och fyra barn mellan 7 och 22 år. Äldsta dottern har flyttat till Småland, till skogen.
Arbetar: Dräng på gården Trolle-Ljungby med cirka 25 anställda. Sedan 2002 ordförande på heltid för djur- och natursektionen inom Kommunal i Skåne.
Bor: I villa i Bromölla på gränsen till Blekinge, Sveriges trädgård.
Bil: Har en Volvo diesel just nu. Är inte märkesfixerad. Har haft både Citroën och Pontiac.
Fritid: Naturen, husvagnen, trädgården och mycket mer hinner vi inte med.
Skåne: Nära kontinenten och samtidigt ett Sverige i miniatyr.
Talang: Problemlösare och allkonstnär.
Senaste film: Vilddjuren av Disney. Den såg vi på Sveriges bästa biograf i Bromölla när jag fyllde 45. Familjen gillar tecknat. Det är tv:s filmkrönika som utnämnt vår bio till den bästa. Vi går ofta dit.