Avtalsgnissel på ABB
Med industriavtalet har lönegapet mellan arbetare och tjänstemän ökat. Metallarna på ABB vill kräva 1 000 kronor i ettårigt avtal. Och de är lika tveksamma till kvinnopotter som förbundets ledning.
Bo Larsson är ordförande för verkstadsklubben på ABB i Västerås. Han är bekymrad över de senaste årens löneutveckling. De lokala förhandlingarna har blivit allt besvärligare och löneglidningen har nästan avstannat.
– Det här pratet om att vi har en reallöneutveckling har jag och många av klubbens medlemmar svårt att känna igen oss i, säger han.
Det är en gråkall höstdag. Klubb-expedition ligger i centrala Västerås. Tidigare fanns också stora delar av företagets tillverkning i centrum, men det mesta har flyttat till utkanterna. I dag har klubben bara strax över 1.100 medlemmar. Den har varit fem gånger så stor. Nedgången beror i stor utsträckning på att ABB sålt mycket av sin verksamhet. Däremot finns de allra flesta jobben kvar hos de nya ägarna.
Hämmar ambitionerna
Genomsnittslönen är ungefär 20.490 kronor i månaden bland metallarbetarna på ABB i Västerås. Lönesättningen är individuell och sker på olika vis i de nio fackliga grupperna.
– Tidigare fanns det friska pengar utöver det centrala avtalet. Nu är de möjligheterna starkt begränsade. Om någon ska få ett större påslag måste pengarna tas från andra. På sikt kan det här medföra att ingen vill ta på sig mer avancerade arbetsuppgifter.
Med tiden har också ingångslönerna blivit ett tilltagande problem och det gör att avtalets lägsta lön fått större betydelse. För verkstadsklubben i Västerås är det en viktig fråga i den kommande avtalsrörelsen. Klubbordföranden vill att avtalets lägstalön ska höjas mer i kronor än det vanliga lönepåslaget.
Han tycker lönen ska höjas med 800 till 1.000 kronor i månaden, och kravet ska ställas i kronor och ören – inte procent. Uppgörelsen ska vara ettårig för att facken ska ha bättre kontroll på utvecklingen.
– Vårt största problem är tjänstemännens löneutveckling. Min bedömning är att de under den senaste tioårsperioden fått mellan 2.000 och 2.500 kronor högre ökningar av sina månadslöner, säger Bo Larsson.
Före industriavtalets tid var en lösning ”korkavtal”. När det lokala uppgörelserna gav tjänstemännen mer pengar garanterades
arbetarna samma ökningstakt med en kork som flöt upp till tjänstemännens nivå. Det motsätter sig tjänstemannafacken.
– Industriavtalet ska bort om jag får bestämma. IF Metall är ett världens starkaste fack och nog klarar vi att stå på egna ben.
För Bo Larsson är valet självklart. Metallarbetare har mycket mer gemensamt med arbetarna i de andra LO-förbunden än med tjänstemännen hos sina egna arbetsgivare.
Men precis som ledningen för IF Metall har Bo Larsson svårt för LO-samordningens jämställdhetspotter. Efter att ha jobbat med millimeterprecision i arbetstidsmätningar som var grund för lönesättningen tycker han att det inte duger att komma med decimetermått – som i modellen med kvinnopotter. Drygt 20 procent av metallarna på ABB i Västerås är kvinnor och det har hänt att klubben funnit löneskillnader som inte varit motiverade.
– Det här är svårt. Vi måste sätta oss ner och verkligen tränga in i de olika yrkena. Det är inte gjort på en pisskvart.
Reaktionerna är liknande på IF Metalls expedition på ABB Robotics.
Inga stående ovationer
Gruppordförande Bo Bergqvist och vice ordförande Jonas Åkesson grimaserar och ler lite försiktigt när jämställdhetspotten kommer på tal.
– Jag förstår vad de är ute efter och principiellt är det väl rätt, säger ordföranden.
Gruppens vice ordförande invänder:
– Inställningen på verkstaden är kluven till detta. Hemma har vi också de här diskussionerna. Jag vill inte att hon ska ha en dålig lön, men pengarna måste tas någonstans och det är exportindustrin som står för inkomsterna.
Annars är det ännu inte mycket av avtalsdiskussioner bland deras arbetskamrater. Snacket handlar mest om försämringarna av a-kassan och trafikförsäkringen. Men många anser att kompensation för den höjda a-kasseavgiften ska vara en del av avtalskraven.
FAKTA: 8.800 anställda
ABB:s verksamhet är inriktad på teknik för kraftöverföring samt maskiner och robotar. Koncernen har verksamhet i mer än 100 länder. I Sverige har ABB cirka 8.800 medarbetare på 35 orter. Ungefär hälften av dem jobbar i Västerås, näst största anläggningen finns i Ludvika med cirka 2.400 medarbetare.
