Turkiets kvinnor visar vägen

Feministen, författaren och professorn Ysim Arats möten med kvinnor som bär religiös huvudbonad i form av tättslutande scarf eller slöja har övertygat henne om att de flesta ställer upp på att Turkiet är sekulärt. – Om slöjförbudet är en ursäkt för att kvinnor inte fortsätter studera så är det mycket negativt. Då får förbudet motsatt effekt, säger Yesim Arat. Foto: Ann Eriksson.

Starka kvinnogrupper flyttar hela tiden fram positionerna. De tål att förbudet mot religiösa huvudbonader lättas upp, anser professorn Yesim Arat.
– Mitt land är unikt i världen. Kvinnor och män är snart helt jämställda i lagen i ett land med 95 procent muslimer. Men i det verkliga livet återstår mycket.

Yesim Arat är feminist, författare och professor vid det mest prestigefulla universitetet i Istanbul – Bogacizi. Högt ovanför Bosporen ligger fakulteterna utspridda i grönskan-de parkområden, inrymda i gamla byggnader med kolonner vid ingångarna. Yesim Arat är livlig och intensiv. I mycket höga klackar går hon imponerande raskt uppför och nerför de ojämnt slitna stentrapporna.

Det är eliten bland turkiska kvinnor och män som lyckas ta sig in på Bogacizi. Endast var fjärde elev på universiteten är kvinna, enligt en kritisk Yesim Arat, som samtidigt tror att andelen ökat något. På alla skolor, universitet och statliga institutioner är religiösa huvudbonader förbjudna, enligt den sekulära konstitutionen. Yesim Arat är motståndare till det starka förbudet. Hennes forskning om islamiska kvinnors nätverk har övertygat henne om att de nyvunna rättigheterna inte hotas om kvinnor tillåts bära slöja.

– Samtidigt vill jag inte trivialisera debatten. Om en liberalisering av slöjförbudet leder till krav på islamiska lagar, då är jag motståndare.

Inskrivet krav
Varför just muslimska huvudbonader är extra hotande jämfört med judarnas kippor och en annan symbol, de kristnas kors, är att slöjbärandet finns som en bestämmelse i islamiska sharialagen. Där den gäller finns inget fritt val, säger Yesim Arat. Ungefär 15 procent av de unga kvinnorna, betydligt fler äldre, bär religiös huvudbonad i Turkiet. Därför tror hon att ett lättande av förbudet inte skulle innebära så mycket mer än att inställningen blir mer liberal.

EU-processen fungerar som pådrivare av reformeringen av Turkiet i europeisk riktning. Men så länge kvinnorna bär ansvaret för barn, hushåll och gamla föräldrar kan de ändå inte förändra sina liv, anser hon. År 2001 kom en ny civilrättslig lagstiftning som gav jämställda villkor i äktenskapet. Vid en skilsmässa ska mannen och kvinnan dela lika på allt som inskaffats oberoende av om enbart mannen haft jobb och lön.

– Den här lagen tillkom efter mycket debatt och stort rabalder. Men jag är inte nöjd eftersom den enbart gäller äktenskap som ingåtts från 2001. Den borde gälla alla, säger Yesim Arat.

Skärpningen av brottsbalken förra året var också en viktig förändring. Våldtäkt inom äktenskapet och sexuella trakasserier på arbetsplatserna förbjöds. Alla förmildrande omständigheter runt hedersmord försvann. Regeringen ville införa ett strängare straff för kvinnor som begått äktenskapsbrott än för män som gjort samma sak. Men kvinnoorganisationerna fick bort den förändringen. Den nya brottsbalken kunde tas utan att kvinnorna missgynnades, berättar Yesim Arat med stor inlevelse.

Turkiska feminister blev en del av Europeiska kvinnolobbyn och det har varit avgörande för att lagar har förändrats, anser hon.

– Turkiska kvinnor fick möjlighet att ställa krav på regeringen på ett sätt som passar oss och vår kultur. Det var viktigt eftersom mycket från väst kopplas ihop med maktobalans och kolonialism.

Avsvalnat EU-intresse
En opinionsundersökning för några år sedan visade att 70 procent av de turkiska medborgarna var positiva till EU-medlemskap. Men stödet har rasat till 32 procent, enligt en färsk opinionsundersökning, som publicerades i en av Turkiets största tidningar Millyet, tidigare i veckan. EU:s schabbel med kriterierna för medlemskapet är förklaringen, anser Yesim Arat. År 2002 fastställdes Köpenhamnskriterierna som slår fast vad Turkiet har att rätta sig efter. Men flera länder drar in Cypern och den armeniska frågan, trots att dessa inte finns med i kriterierna. Dessutom ska Frankrike och Österrike ha folkomröstningar när medlemskapsförhandlingarna är avslutade.

– Det är en dubbel skandal. Vill de inte ha med Turkiet som medlem kan de säga det i stället för att hålla på med ett hycklande dubbelspel, säger hon.

Ju mer EU undergräver kriterierna desto mer negativa blir turkarna. Yesim Arat varnar för bakslag i Turkiet. Det är de nationalistiska krafterna som hotar.

FAKTA: Yesim Arat.
Ålder: 51 år.
Familj: Gift med Sevket Pamuk, professor i ekonomisk historia och bror till årets nobelpristagare i litteratur, Orhan Pamuk. De har en dotter, 18 år.
Bakgrund: Studerat vid Princeton och Yale i USA. Forskat sedan 1980-talet om muslimska kvinnors förhållande till religion och politik, om islam och demokrati. Skrivit ett tiotal böcker. Medlem och grundare av bland annat Kader, kvinnoorganisation i Turkiet som stöttar kvinnor som vill arbeta politiskt.