Hon vill ha generös sjukförsäkring som politikerna inte kan peta i

Anna Hedborg. Foto: Scanpix.

Socialförsäkringsutredningen förespråkar en generös sjukförsäkring som är frikopplad från statsbudgeten. Men det är tveksamt om regeringen bryr sig.

Socialförsäkringsutredningen, som tillsattes för tre år sedan, ska ta fram underlag för en reform av socialförsäkringssystemet. Däremot ska den inte lägga fram konkreta förslag – det ska en grupp med företrädare för de politiska partierna göra. I det slutbetänkande som utredaren Anna Hedborg presenterar den 9 november finns likafullt en ganska tydlig skiss till reform, erfar LO-Tidningen.

Betänkandet lyfter fram fördelarna med en sjukförsäkring som ”står på egna ben”. Alltså en självständig försäkring, utan koppling till statens budget, där de avgifter som flyter in ska täcka försäkringens kostnader. ”Det finns väldigt mycket av tankarna från pensionsreformen i förslaget”, säger en av LO-Tidningens källor. ”Alltså att bygga ett stabilt regelverk med en inbyggd logik som gör att politikerna inte behöver peta i det”.

Inget krav på sänkning
En utgångspunkt är att försäkringen ska omfatta alla, så att utjämning mellan grupper med hög och låg risk för sjukdom blir möjlig. Försäkringen ska ersätta den sjukes inkomstbortfall, helst utan någon övre inkomstgräns. Trots att sjukförsäkringens kostnader har stigit kraftigt under några år, och trots att sjukskrivningarna är längre i Sverige än i nästan alla andra länder, säger inte utredningen att ersättningen till de sjuka måste sänkas. Lägre ersättning skulle utan tvekan göra att försäkringen utnyttjas mindre. Men det till priset av sämre trygghet och minskad legitimitet för försäkringen.

Den mer positiva väg som utredningen förespråkar är att i stället förbättra kontrollen innan ersättning betalas ut – försäkringens ”portvakter” ska bli effektivare. En tidsgräns för hur länge man kan få sjukpenning, som tillämpas i exempelvis Finland och Tyskland, kan bidra till att hålla kostnaderna i schack. Med den sortens skärpningar behöver myndigheterna inte röra ersättningen, och inte heller sänka inkomsttaket i försäkringen så som den borgerliga regeringen gör.

Synsättet går på tvärs mot regeringens. Hela grunden för regeringens politik är att arbete ska löna sig bättre. Genom att ersättningsnivåerna hålls nere ska arbetslösa och sjuka vinna mer på att återgå till arbete.

– Det finns ett glapp mellan utredningens synsätt och regeringens politik, påpekar bland andra Tomas Eneroth, riksdagsledamot (s) och vice ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott.

På kollisionskurs
Kjell Rautio, välfärdsutredare vid tjänstemannafacket TCO, säger att utredningen vill ha raka rör mellan försäkringens avgifter och förmåner. Regeringen går åt motsatt håll.

– Regeringen använder socialförsäkringen som mjölkko. Sänkt inkomsttak och snålare beräkning av sjukpenninggrundande inkomst får finansiera skattesänkningar. Om försäkringen vore fristående skulle det inte gå.

Officiellt säger regeringen inget annat än att den inväntar Anna Hedborgs betänkande. Inofficiellt att betänkandet kanske inte ens kommer att skickas ut på remiss.

– Regeringen har sagt att den vill ha en bred uppgörelse om socialförsäkringarna, säger Anna Hedborg. Men vad de gör med vår utredning vet jag inte.

FAKTA: Alla är med
Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger ekonomisk ersättning för familjer och barn, till personer med funktionshinder samt vid sjukdom, arbetsskada och ålderdom. De sammanlagda utgifterna för socialförsäkringen var förra året 435 miljarder kronor.

Läs också: nyhetsartikeln "Dålig affär att bedöma sjuka lika"