Decentralisering ökade lönegapet

FAKTA: Lönespridningen ökar igen 1968 tjänade en högavlönad tjänsteman 2,5 gånger mer än en lågavlönad LO-medlem. Klyftan minskade fram till början av 80-talet. Då var topptjänstemannens lön 1,8 gånger högre. Sedan vände det. Under de senaste 20 åren har löneklyftan växt. 2004 tjänade tjänstemannen dubbelt så mycket som LO-medlemmen. I diagrammet visas avståndet mellan den procent av befolkningen som har en tiondel av befolkningen ovanför sig på inkomstskalan i relation till den procent av svenskarna som bara har en tiondel under sig.

Växande löneskillnader mellan olika företag ligger bakom den ökade lönespridningen. Farhågorna att globaliseringen driver på utvecklingen ter sig överdrivna, enligt tunga Uppsalaforskare.

Att Sverige under de senaste två decennierna har upplevt ökande lönespridning är ett välkänt faktum. I debatten hörs en mängd olika förklaringar till denna trend. Globaliseringen och den tekniska utvecklingen är två orsaker som ofta framhålls. I Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport görs en sammanställning av de många olika forskningsrön som har publicerats under senare tid.

Ökad lönespridning är inte bara ett svenskt fenomen utan mönstret syns även i andra västländer. Forskningen ger dock klent stöd för att den ökade handeln med låglöneländer skulle vara en avgörande faktor bakom utvecklingen. En liten effekt i form av relativt sett lägre löner för lågutbildade kan anas, men som en heltäckande förklaring räcker det inte.

Den tekniska utvecklingen, i synnerhet i form av datoriseringen, framträder som en viktigare faktor. Resonemanget går ut på att mer avancerad teknologi ökar efterfrågan på högutbildade och driver upp deras löner. För lågutbildade har teknologin motsatt effekt. Uppgifter som tidigare utfördes manuellt tas över av maskiner och därmed minskar efterfrågan på denna grupp. Även om denna effekt är svår att mäta finns det flera studier som tyder på att den har betydelse, såväl i utlandet som i Sverige.

Avhopp avslutade era
Men en hel del tyder på att huvudförklaringen till de växande löneskillnaderna står att finna på hemmaplan. I Sverige sammanfaller ökningen av lönespridningen med att dåvarande Metall och Verkstadsföreningen 1983 lämnade de centrala förhandlingarna mellan LO och arbetsgivarorganisationen SAF. Avhoppet markerade slutet på den solidariska lönepolitikens era. En tid som präglats av principen ”lika lön för lika arbete” och att vinstskillnader mellan företagen inte syntes i de anställdas lönekuvert.

I stället skapades ett mer decentraliserat system med förhandlingar på branschnivå, följt av lokala förhandlingar. I en färsk rapport från tre namnkunniga forskare vid Uppsala universitet och Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, Bertil Holmlund, Per-Anders Edin och Oskar Nordström Skans, syns följderna av detta. De finner att löneskillnaderna har ökat kraftigt mellan, men inte inom, olika företag.

– De växande löneskillnaderna som kan observeras sedan mitten på 1980-talet visar sig i allt väsentligt kunna hänföras till växande löneskillnader mellan företag, snarare än större skillnader mellan individer inom samma företag, skriver författarna.

Undantag i toppen
Enligt forskarna kan de ökade löneskillnaderna mellan företagen inte förklaras av att företagen befinner sig i olika branscher. Mönstret med växande skillnader beroende på vilket företag den enskilde är anställd hos syns i alla inkomstkategorier, utom bland de högst avlönade. Författarna framhåller två tänkbara förklaringar till utvecklingen.

Den ena går ut på att segregeringen har ökat på arbetsmarknaden, i form av att hög- och lågkvalificerad personal i större utsträckning återfinns på olika företag. Den andra tänkbara förklaringen är decentraliseringen av löneförhandlingarna. Vid lokala förhandlingar får det enskilda företagets betalningsförmåga större betydelse för löneutvecklingen. Författarna kan utifrån sitt datamaterial inte särskilja vilken av de två anledningarna som ligger bakom resultaten, men medger att förklaringen med decentraliserade löneförhandlingar ligger nära till hands.